Vilken Gran Säljs Mest I Sverige?

Rödgran EKO – (Picea abies) är ett barrträd i gransläktet och familjen tallväxter. Rödgranen är den julgran som vi kallar den vanliga svenska julgranen och är ett av de vanligaste träden i Norden.80% av de 3 miljoner granar som säljs som julgran är av arten rödgran.

Den har ofta ganska korta barr. Utseendet i övrigt kan variera, de kan vara tätväxande eller ha mer sparsamt med grenar. Det finns både breda och smala rödgranar. Vi väljer den framförallt för doften. Det är viktigt att du vårdar den rätt för maximal livslängd. Läs gärna våra tips & råd, Vi använder inga gifter eller besprutningsmedel.

Inte heller maskiner används och när ogräs ska bort mellan granplantorna släpper vi ut fåren som betar för glatta livet. Granens utseende beror delvis på jordmån och växtens läge, varav flera sorter har beskrivits: gårgran, margran, hänggran, med mera.

1. Detta är samma sorts gran, men växtsättet ger dem olika karaktär.
2. Vi har odlat rödgran sedan 70-talet och vi avverkar den när den är mellan 6 till 10 år gammal.
3. Rödgranen kan uppnå 60 meters höjd och en ålder av över 400 år.
4. I södra och mellersta Sverige blir den dock sällan över 200 år, men avverkas vanligen långt tidigare.

Man har dock hittat granar på Fulufjället vars rotsystem innehar flera är över 8000 år. En av dem, Old Tjikko, har daterats till 9550 år gammal, vilket gör den till världens 3:e äldsta kända levande organism och världens äldsta individuella trädklon. Rödgranen passar också utmärkt som bordsgran.

Vilken är den vanligaste granen i Sverige?

Svensk gran/rödgran (Picea abies) – Den vanliga svenska granen är även den vanligaste julgranen och den som har den mest utpräglade grandoften. Den har rödaktig bark och korta smala barr. Den växer snabbt i en granodling och är därför billigast. Om den sköts den rätt håller den sig inomhus i cirka en månad. Kungsgran. FOTO: ISTOCK

Vilken gran Barrar mest?

Den julgran som barrar minst är kungsgranen (Abies nordmanniana). Kungsgranen barrar knappt alls. Den är inte lika känslig för uttorkning och är därför mycket tåligare då den kan lagra vatten i stammen.

Vilken gran ska man välja?

Vilken julgran är bäst för miljön? – Världsnaturfonden WWF Julen närmar sig med minusgrader och glittrande ljus och för många är det dags att bestämma vilken gran man vill ha. Men vilken gran är bäst ur ett miljöperspektiv? WWF guidar dig genom den snåriga granskogen –Om du har möjligheten är det bästa för miljön att hugga en svensk gran, så kallad rödgran, i sin närmiljö i egen eller med tillstånd i annans skog.

Nästbäst är att köpa en närodlad, ekologisk gran. Dessa är mer miljövänliga än till exempel en plastgran, säger Peter Roberntz, senior skogsrådgivare på WWF. Problemet med julgranar som inte är ekologiskt odlade är att de ofta är besprutade med stora mängder bekämpningsmedel som kan vara skadliga för naturen.

Men hittar du inte en ekologiskt odlad gran, så försök ändå hitta en närodlad gran. Och vill du hugga ditt julträd i skogen själv kom ihåg att undvika onödigt långa bilresor och be alltid markägaren om lov. Allra sämst för miljön är plastgranen, även om man planerar att använda den i flera år.

De tillverkas oftast i Asien och består av farlig PVC-plast. Plastgranar transporteras dessutom flera tusen mil till Sverige, vilket påverkar miljön väldigt negativt. – Men har man redan köpt en plastgran är det förstås allra bäst för miljön att fortsätta använda den i stället för att hugga ner fler granar, avslutar Peter Roberntz.

Faktaruta: Visste du att en julgran som vuxit i tio år har lagrat in cirka elva kilo koldioxid? När julen är slut återvinns de som energi i värmeverk. Plastgranar ger också energi när de eldas upp, men eftersom de är gjorda på råolja ökar de utsläppen av växthusgaser.

Vilken gran är finast?

Ädelgran – barrar mindre – Ädelgran är ett samlingsnamn för kungsgran, blågran och silvergran. De doftar inte lika mycket men barrar däremot mindre. Kungsgran är granarnas Rolls Royce och det finaste man kan ha. Den barrar extremt lite. Blågran har hårda grenar – många använde den förr när de hade levande ljus i granen. Kungsgran (foto: Yessica Thor). Blågran (foto: Yessica Thor). Silvergran (foto: Yessica Thor). Anna Benson har skrivit “Granboken” (Benzer Publishing).

Vilken julgran är populärast?

Granen – allt du behöver veta om julens populäraste träd Drygt 3 miljoner av Sveriges 4,8 miljoner hushåll köper en julgran inför varje jul. Förr var det den vanliga svenska rödgranen som gällde, men på senare år har kungsgranen blivit alltmer populär.

Vad är det för skillnad på rödgran och kungsgran?

Vi erbjuder olika typer av granar med lite olika kvalitéer och egenskaper, ta reda på vilken som passar just dig. Kungsgranen har kraftigare mjuka barr och barrar knappt, den doftar mindre men är bättre för inomhusväxter och för allergiker sägs det. Silvergranen är tätare och har fina silverfärgade barr på undersidan. Rödgranen, den klassiska granen har fina gröna barr, härlig doft av gran och kåda.

Vilken gran håller längst?

Vilken julgran barrar minst? – Den julgran som barrar minst är kungsgranen (Abies nordmanniana). Kungsgranen barrar knappt alls. Den är inte lika känslig för uttorkning och är därför mycket tåligare då den kan lagra vatten i stammen. När kungsgranen blir för gammal (om man sköter den rätt) så faller inte barren av utan barren gulnar istället.

När ska man köpa en gran?

Skötsel av julgranar Granen är just ställd innanför dörren. Inom kort har ni raggsockarna fulla av stickiga barr och julstämningen mattas av. Problemen kan undvikas, med lite kunskap och små enkla medel. Det gäller att behandla granen rätt. A och O är att få tag på en färsk gran.

1. Stora julgransodlare börjar hugga sina granar redan i oktober, november för att hinna med leveranserna.
2. Nu gör det inte så mycket om det är kallt väder eftersom granen har invintrat och inte är aktiv.
3. När ska granen inhandlas? De flesta gransäljarna börjar vid första advent.
4. Om det är kallt väder (nollgradigt och kallare), kan man lika gärna köpa granen så snart man hittar en lämplig.

De granar som säljaren har ute hanteras ju och utsätts för både det ena och det andra över tiden. De kan bli lite tilltufsade samt tappa grenar och barr. En gran kan ha upp till åtta barromgångar. De äldsta barren kan lossna året om, vilket är helt normalt.

Kan man ta en gran från skogen?

Håll din julgran grann Written by Gäst (ej verifierad) On the fre, 2014-12-12 09:02 Välj en äkta svensk gran om du kan. Den doftar trevligare och är bättre för miljön En äkta gran är mer miljövänlig än en julgran tillverkad i plast även om plastgranen kan användas i många år. Det beror på att en äkta gran växer på solenergi och en plastgran tillverkas av fossil energi.

• När den äkta granen lämnas in på en återvinningscentral efter jul- och nyårshelgerna kommer energin till användning, granen blir oftast grönflis som används för att värma upp bostäder.
• Särskilt bra är en svensk närodlad gran som inte har transporterats längre sträckor.
• Om du är osäker – fråga din julgransförsäljare när granen har huggits och vart den kommer ifrån.

Så håller du granen grann

Låt en nyköpt gran stå i farstun en stund där det oftast är lite svalare än inne i huset. Granen kan annars få en temparaturchock. Innan granen placeras i julgransfoten, såga en färsk snittyta precis som du gör med snittblommor, då suger den upp vatten lättare. Fyll på med mycket vatten, särskilt det första dygnet. Häll eventuellt i en påse växtnäring. Att socker, magnecyl eller vodka skulle vara bra för granen stämmer alltså inte. Granar gillar hög luftfuktighet. Spreja grenarna med vatten innan du tar in den eller sätter i julgransljusen och låt den inte stå för nära ett element. Placera inte granen för nära krukväxter. Granen utsöndrar terpener som förvisso doftar gott, men gör att krukväxterna trivs bättre i andra rum under julen. Lämna granen till återvinningen om du inte har möjlighet att återvinna den själv

Ha koll på allemansrätten – fråga först och hugg sen Om du inte äger egen skog, måste du ha markägarens tillstånd för att hugga din egen gran. En gran som har huggits ner utan lov kan leda till att man döms för stöld eller snatteri. Du har större chans att få ja från markägaren om du erbjuder dig att hugga en gran längs en kraftledningsgata.

I Skogsstyrelsen register kan du se vem som äger ett visst skogsområde. Även om du vill bryta kvistar från levande buskar och träd måste du fråga om lov från markägaren. När det gäller mossor och lavar är reglerna inte lika tydliga, enligt allemansrätten är det tillåtet att göra det under försiktiga former för eget bruk.

För ytterligare information, läs på Publicerad: fre, 2014-12-12 09:02

Med hjälp av den nationella laserskanningens detaljrikedom kan skogsägare med större precision utföra rätt åtgärd på rätt plats i sin skog. Det visar Pär Wilhelmsson i sin doktorsavhandling vid SLU. Svenskarna vill se fler byggnader i trä. Många vill dessutom ha en nationell träbyggnadsstrategin, enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av Södra av Novus. ​​​​​​​Södra har ökat andelen kvinnliga inspektorer sedan man såg över rekryteringsprocessen. Bland annat ändrade man formuleringar i annonserna och vilka kompetenser som efterfrågas utöver de skogliga. Norra Skog investerar 57 miljoner kronor i en ny virkesterminal i Ånge kommun. Nu stiger priset på sågade trävaror i Sverige efter höstens prisfall. Men enligt Danske Bank är orsaken inte ökad efterfrågan utan ett minskat utbud.

: Håll din julgran grann

Vad kostar en äkta gran?

Så mycket vill vi betala för julgranen tor, dec 12, 2019 14:02 CET Priset på julgranar säger mer om hur vi värderar julstämning än faktisk kostnad för granen. Det “perfekta priset” är 299 kronor. Ett oväntat resultat är att unga granköpare villiga att betala mer för sin gran än äldre. Årets julgransförsäljning har dragit igång.

Granen är en viktig del av julstämningen i våra hem, men hur mycket vill vi betala för den? Analysföretaget Atenga Insights har undersökt frågan. – Vi ser ett prisintervall för den vanliga rödgranen mellan 200 kronor och 400 kronor. För billigt uppfattas som dålig kvalitet. Sedan går det en skarp gräns vid 500 kronor där en så kallad prisvägg ligger.

Över den summan är väldigt få villiga att gå, säger Robert Tinterov, vd Atenga Insights. Genom att fråga allmänheten går det att skapa en modell och en graf där försäljningen framgår vid olika priser. – Kanske tror många att en billig gran är mer efterfrågad, men det stämmer inte.299 kronor är det pris då försäljningen blir som störst.

1. För föreningar och andra organisationer som säljer granar är det här betydelsefull kunskap.
2. Rätt pris kan hjälpa dem att få in mer pengar, säger Robert Tinterov.
3. Ett resultat som kanske förvånar är att unga är villiga att betala mer för julgranen än äldre.
4. Normalt är unga mer priskänsliga än äldre, men det gäller inte för julgranen.

Kanske uppfattas den mer som en del i heminredningen bland yngre, säger Robert Tinterov. Fakta från prisanalysen:

För en vanlig rödgran ligger prisintervallet mellan 200 och 400 kronor. Det optimala priset för försäljarna är 299 kronor. Unga är beredda att betala mer för en gran än äldre. Betalningsviljan sjunker med stigande ålder. Skillnaderna är små beroende på bostadsort. Inte heller typ av boende påverkar. Att stockholmare vill betala mycket mer för sin gran är alltså en förlegad bild. Vanlig rödgran är det som flest efterfrågar, 42 %. Kungsgran efterfrågas av 35 % medan 23 % föredrar en plastgran.

Om prisanalysen Analysen bygger på data som samlades in i november 2019 av Atenga Insights. För ytterligare information: Robert Tinterov, 070-249 77 90 Om Atenga Insights: Taggar:

: Så mycket vill vi betala för julgranen

När ska man ta ner en gran?

Beslut om att ta bort angripna stående träd – Inom ett bekämpningsområde får Skogsstyrelsen besluta om att stående träd som angripits av granbarkborre ska avverkas och transporteras bort från skogen, alternativt behandlas så att en ny granbarkborregeneration inte kan lämna virket.

• Detta ska vara gjort senast den 1 juli.
• Om angreppet har skett mellan den 1 juni och 15 september får Skogsstyrelsen ange en annan tidpunkt för när åtgärderna ska vara utförda.
• Beslutet kan rikta sig antingen till markägaren eller till den som förfogar över skogen/virket.
• Där det lokalt finns särskilt stor risk för angrepp av granbarkborre bör inte färska granar med en diameter över 15 centimeter på bark lämnas kvar på hygget vid föryngringsavverkning.

Men granar som har höga naturvärden bör lämnas kvar och det gäller även högstubbar. I bekämpningsområdet gäller de här datumen för den mängd skadad rå gran som inte får lämnas kvar i skogen:

Granvirke som avverkats eller skadats före 1 juni ska senast 1 juli forslas till skogsindustri eller större virkesterminal. Granvirke som avverkats eller skadats under perioden 1 juni – 15 september ska forslas bort inom fem veckor från skadetidpunkten.

Hur mycket kostar en kungsgran?

KUNGSGRANAR

Kungsgran Standard 165-240 cm	299:-
Kungsgran Lyx 125–150 cm	299:-
Kungsgran Lyx 175–225 cm	399:-
Kungsgran Excellent 175–225 cm	499:-
Kungsgran Excellent 240–270 cm	799:-

Vilken gran luktar minst?

Rödgranens barr avger en härlig doft av barr och kåda. Kungsgranen är den som doftar minst. Kungsgranen saknar i stort sett doft och brukar därför rekommenderas till allergiker. Silvergranen doftar mycket också, dock lite mindre än rödgranen.

Hur hög ska en gran vara?

En färdig julgran är mellan 8-10 år och cirka 240 cm hög.

Vilka växter tycker inte om gran?

Granen står så grön och grann i stugan. – Det första du bör tänka på när det gäller julgranen när du tar in den i bostaden är att om den är alldeles nyhuggen så reagerar krukväxterna starkare på etylenet från granen än om granen är huggen för någon eller några veckor sedan. Följande växter är mycket känsliga för granen och dess etylen: Begonia, browallia, fuchsia, hibiskus, kalanchoe, (våreld, höstglöd) karpaterklocka, kornettblomma, pelargon, rumskaks, solanum, ödesträd. Följande krukväxter är mindre känsliga för granen och dess etylen: Aralia, femöring, guldax, julstjärna, kardinalblomma, toffelblomma.

Kan man ta in en nyhuggen gran direkt?

Skötselråd för barrfri julgran – Så här står granen garanterat grön och grann i stugan hela julhelgen.

Välj en gran med tyngd, då är den nyhuggen och inte uttorkad. Be försäljaren göra ett nytt snitt. Ställ granen direkt i vatten när du kommer hem. Satsa på en rejäl granfot med tyngd och gott om plats för vatten. Vattna dagligen de första 3 dagarna med ljummet vatten, Tillsatser behövs inte, socker ger bara bakterietillväxt som täpper till kärlen. Denna punkt är avgörande för fortsatta trivseln, nu är kärlen vattenfyllda och du behöver bara vattna sparsamt eller knappast alls (beroende på hur varmt granen står) under julhelgen. Granar utsöndrar gaser, terpener, som vissa krukväxter är känsliga för. Märker du att någon slokar, flytta krukväxten till ett annat rum.

Foto: Karin Elmberg, Timo Newton m fl.

Hur många julgranar säljs varje är i Sverige?

Tre miljoner granar – Många av oss tycker att det är mysigt med traditioner kring julfirandet. Julen är samtidigt en av de högtider som känns svår för många att fira på ett hållbart sätt och en tradition som är speciellt svår att avstå är julgranen. Varje år säljs ungefär 3 miljoner julgranar i Sverige.

Kan man ta in kungsgran direkt?

Från kyla till värme – När du kommer hem med granen ska du inte ta in den i värmen direkt. Ställ den i en hink med vatten på en sval plats så att den successivt får anpassa sig från kyla till värme.

Hur länge håller en kungsgran utan vatten?

Tips när du ska köpa julgran – Man har hört om julgranar som huggs flera månader före julafton och sedan fraktas långa sträckor. Då förstår man att granen barrar på julafton. Hur kan man som kund undvika att köpa en gran som höggs för länge sedan? – Ja, det finns de som hugger sina granar i början av november.

1. Jag börja hugga mina granar veckan före första advent.
2. Om du har minusgrader hela tiden så är det ingen fara för granen, men har vi milda vintrar vill granen dricka vatten.
3. Om man köper sin julgran vid en stormarknad nära julafton kan den ha stått där utan vatten i veckor.
4. Som kund kan du kontrollera granen om granen är uttorkad så här: lyft på granen, är den lätt så har granen varit huggen tidigt, då har den torkat och blivit lätt och allt vatten har försvunnit.

Grenarna ska inte heller vara hängande utan stå uppåt. Vilken gransort klarar sig bäst och står längst inomhus? – Kungsgranen håller normalfallet kvar barren även om den torkar, så den klarar sig generellt bättre än rödgranen. Hur ska man göra när man tar in den för att den inte ska barra? – Det absolut viktigaste är att snittet är färskt när du tar in granen.

När börjar dom sälja julgranar?

Du får börja sälja julgranar tidigast på fredagen före lucia. Du får börja göra i ordning tidigast 6.30. Du får sälja mellan 7.00 och 21.00.

Vilken är den vanligaste granen?

Gran – Granen (Picea abies) är vårt vanligaste träd fastän den etablerade sig i landet i sen tid. Men redan vid början av vår tidräkning hade granen lyckats erövra nästan hela landet. Granen trivs på näringsrik, kalkpåverkad jordmån med god vattentillgång.

Hur många granar finns det i Sverige?

Statistiken visar att det finns nästan 30 granar per svensk i vårt skogsrika land, hävdar Skogsstyrelsen. Sveriges skogsägare planterar mer än 200 miljoner granar varje år, så även om en och annan tas in och sprider jultrevnad i hemmen är julgranens framtid säkrad.

Vad finns det för olika granar?

Det finns många olika sorters julgranar. I Sverige är den vanligaste sorten rödgran. Sedan har vi även de granar som faller under samlingsnamnet ädelgranar: kungsgran, blågran och silvergranen.

Är granen inplanterad i Sverige?

gran Written by admin On the fre, 2017-03-17 17:27 (1) ( Picea abies ) ett rakt och högstammigt sekundärträd, som kan bli uppemot 60 m högt. Arten har flera former, ofta med särskilda namn, t.ex. klotgran, mattgran, ormgran, paraplygran, pelargran och slokgran.

• Granen är normalt rakstammig med konisk krona.
• Grenarna är vanligen vågräta men kan ha mycket växlande förgrening, vilket ofta är upphovet till de olika formerna och namnen.
• Barren är mörkgröna, styva och 1–2 cm långa samt fleråriga (3–8 år).
• De är vidare av två slag beroende på ljusförhållandena – skuggbarr och ljusbarr – vilket kan göra enskilda granar känsliga för hastig friställning.

Barken är tunn och slät, i norra Sverige gråaktig och i södra Sverige först rödbrun och vid stigande ålder gråaktig.Rotsystemet är grunt och trädslaget betraktas som stormkänsligt, vilket dock inte hindrar att enstaka individer kan användas som fröträd eller i högskärm.

1. Ytligheten gör också att arten är känslig för torka på vissa marker.
2. Gran är känslig för stark värme men tål som vuxen stark kyla.
3. Färska skott är dock, liksom plantan, mycket ömtåliga för sena vårfroster.Honblomställningarna, kottarna, är först högröda och så småningom ljusbruna och förvedade.
4. De är spolformiga och blir upp till 15 cm långa i södra Sverige medan de i nordliga lägen blir betydligt kortare.

Hanblomställningarna är först röda, sedan gula och blir c:a 2 cm långa. Blomningen inträffar under maj–juni med tydliga toppår vart tredje eller fjärde år i södra Sverige och vart tionde till tjugonde år längst i norr. Pollenproduktionen är riklig och medför inte sällan att både mark och vatten nära nog täcks av en svavelgul beläggning.

1. Förökningen sker dels könligt med de vingförsedda fröna, dels vegetativt genom s.k.
2. Avläggare från de nedre, mot marken liggande grenarna.
3. Fröfallet sker under oktober till februari.Ståndort: Granen är skogbildande på såväl friska som blöta marker, på bördiga såväl som på medelgoda marker.
4. På torr mark eller styv lera trivs granen sämre.

Arten är skuggtålig och har förmåga att utveckla bestånd i sena successionsstadier efter primära trädslag. Den sura fallförnan bidrar till en naturlig markförsurning och podsolering. I samband med avverkning kan denna effekt bli markant och även påverka pH i ytvatten och markvatten.

Granen är vildväxande i Europa norr om Alperna och Balkanbergen (utom i Västeuropa), i mellersta och norra Ryssland samt i Sibirien bort till Stilla havet. Granen invandrade till Sverige från norr och öster för c:a 5000 år sedan och finns nu vildväxande utom på västkusten samt i större delen av Skåne och i södra Blekinge.

Den förekommer dock ofta i stora bestånd där, men är då inplanterad. Skogsodling kan således ske i hela landet. Proveniensen bör generellt vara något nordligare än odlingsplatsen om man strävar efter bättre tillväxt.Skador: Den svåraste skadegöraren på gran är rottickan.

Honungsskivling kan också orsaka röta i gran och kan t.ex. döda granar som drabbats av torkstress. Vanliga barrsjukdomar på gran är skvattramrost, granrost och granens gråbarrsjuka, men dessa sjukdomar ger i allmänhet inte allvarlliga skador. Granen angrips gärna av snytbaggar (på plantor) och olika barkborrar (på stammen) samt många andra insektsarter som angriper kvistar eller barr.

Viltskador är normalt inget större problem, men kan lokalt bli besvärande, särskilt förekommer betning och fejningsskador av hjortdjur. Föryngringar på gräsrika, bördiga marker drabbas inte sällan av gnagarskador på rotsystem och stambaser. Arten drabbas frekvent av rotröta, särskilt på mark som är starkt infekterad av rotröta.

Den är känslig för frost och i viss mån för ogräskonkurrens. Stamsprickor kan uppstå på mycket bördiga marker.Skogsskötsel: Gran lämpar sig för såväl intensivt som extensivt skogsbruk, för traditionellt kalhyggesbruk såväl som till blädning och andra kontinuerliga (kalhyggesfria) skötselmodeller. Skötselformerna beror på och anpassas till de lokala förutsättningarna.Markberedning kan utföras efter 1–2 säsongers hyggesvila, som bör vara kort eftersom granmarker snabbt får kraftig markvegetation.

Senare tiders forskning har visat att s.k. grönrisplantering eller direktplantering kan vara att föredra. Harvning, fläckupptagning och högläggning är vanliga metoder. Plantering av gran kan utföras vår eller höst och är lämplig på de flesta granmarker.

Risken för snytbaggeangrepp kan vara stor och snytbaggeskydd behövas, särskilt vid plantering utan markberedning. På frost- eller försumpningskänsliga ståndorter är skötselprogram där granen föryngras under låg- eller högskärm motiverade. Naturlig föryngring av gran bygger huvudsakligen på beståndsföryngrade plantor som vid trakthyggesbruk gynnas genom successiv utglesing av överbeståndet under en utdragen föryngringsfas.

Andra beprövade varianter är att etablera granen under en förväxande naturligt föryngrad lövskärm.Naturlig föryngring av gran under högskärm (“skärmmetoden”) kan användas på fuktiga och goda marker där kalavverkning kan misstänkas leda till frost-, försumpnings- eller vegetationsproblem.

Finns tendens till beståndsföryngring är det en bra indikation på att denna metod kan användas. Skärmträden väljs främst efter förväntad stormfasthet och behöver inte bara vara granar eftersom en stor del av skärmens funktion är att skydda beståndsföryngrade plantor mot friställningschock och hålla tillbaka konkurrerande markvegetation.

Marken ska vara fuktig, men frisk mark kan också godtas. Markvegetationen bör vara av gräs- eller örttyp men den får inte vara kraftig oavsett markvegetationsklass. Föryngringen kan i princip utföras genom en förhuggning 7 år före skärmen ställs, varvid 250–400 st/ha lämnas.

Beståndet glesas sedan ut till en skärm med 120–180 st/ha, helst i samband med ett gott fröår. Skärmen bör vara tätare, ju bördigare marken är. En lätt markberedning kan utföras, utom på goda och fuktiga marker (örttyper) där plantor kommer villigt i luckor i beståndet. C:a 7 år efter skärmen ställts görs en efterhuggning och 50–60 st/ha lämnas.

Sluthuggning sker efter ytterligare c:a 7 år. Plantröjning kan därefter bli nödvändig om plantuppslaget är rikligt. De praktiska erfarenheterna av metoden är begränsade och användningen kräver beredskap för angrepp av granbarkborrar och hantering av stormfällda skärmträd.

Avvecklingsfasen (från skärmhuggning till sluthuggning) kräver stor uppmärksamhet. Det gäller att hela tiden anpassa skärmen efter behovet av att trycka ned markvegetation och att tillgodose granplantornas livskrav. En annan kritisk faktor är granens dåliga vindtålighet. Erfarenheter pekar på att c:a 1/3 av granarna blåser omkull ganska omedelbart efter skärmställandet, medan de kvarvarande klarar sig till sluthuggningen.

Genom förhuggning och genom att låta intillstående bestånd stå, kan vindfällning minskas. Högskärm av gran kan användas för föryngring av gransumpskog på bördiga torvmarker, enligt senare försök. Föryngringstiden är 20–30 år.Kanthuggning går ut på att få upp föryngring i uthuggna, öst-västliga stråk (5–20 m breda) i det äldre beståndet.

Allteftersom föryngringen etablerar sig huggs ytterligare stråk i den södra beståndskanten så att föryngringen hela tiden sker i beskuggat område. Föryngringen kommer att bli bältesvis olikåldrig. Föryngringstiden är 20–30 år.Luckhuggning bygger på att föryngringen sker i upphuggna luckor med c:a 20 m diameter, som förstoras med c:a 10 m breda cirkulära kanthuggningar efterhand som föryngringen etablerar sig.

Föyngringstiden är 20–30 år.Lågskärm av t.ex. björk kan användas för att skydda granföryngringar mot frost. En beprövad metod är trestegsmetoden eller Kronobergsmetoden (se denna).Röjning är sällan nödvändig av gran som är planterad i 2 m förband och glesare.

• Ofta finns lövuppslag och självföryngrade barrträd som måste röjas varvid även det planterade beståndet kan justeras.
• Stamantalet bör inte understiga 1600 efter röjning, men röjning kan göras något tidigare än för tall då granen inte är så kvalitetskänslig.
• Vid röjning av gran kan man tillåta sig en viss höjdskiktning utan att produktionen hämmas och kvaliteten försämras.Stamkvistning kan göras enligt samma priciper som för tall, men gran är känsligare för angrepp av rötsvamp.

Gran är också känsligare för barkskador i samband med stamkvistningen p.g.a. dess tunna bark, särskilt på våren då barkfläkning lätt uppstår. Stammen kvistas 4–5 m upp längs stammen vid c:a 8 cm brösthöjdsdiameter (c:a 10 m höjd), men grönkronan reduceras aldrig med mer än en tredjedel av dess längd.

Stamkvistning i två steg ger bästa kvalitetsresultat. I första steget kvistas stammen när den blivit c:a 8 cm i brösthöjd (5–6 m höjd) c:a 3 m upp längs stammen. I andra steget kvistas stammen när den blivit c:a 12 cm i brösthöjd (c:a 10 m höjd) till c:a 5 m. Grönkronan skall aldrig reduceras med mer än en tredjedel i varje steg för att undvika tillväxtförluster.

Eftersom gran har många strödda grenar mellan grenvarven, blir stamkvistning mer tidskrävande än för tall. Prisskillnaden mellan bästa och sämre kvalitet är mindre än hos tall, varför ekonomin i stamkvistninga av gran är sämre. Gallring: Gran kan gallras hårt.

1. Uttag upp till 50 % ger enbart måttliga tillväxtförluster, men överskrids 50 % ökar tillväxtförlusten avsevärt.
2. Förhållandet gäller starkast i Götaland, men kan troligen tillämpas i hela landet.) Normalt görs 1–6 ingrepp, det högre antalet på godaste markerna.
3. Första gallring utförs vid 20–40 års brösthöjdsålder eller då träden är 10–15 m höga.

(Den lägre åldern vid hög bonitet eller högt stamantal, och definitivt om huvudstammarnas kronandel understiger 50 %.) Se även röjning, gallring, Granfrö: Insamling kan ske på nyfällda träd, men också genom klättring eller maskinell skakning av stående träd.

• Insektsskadad kott samlas inte.
• Längning sker vid 50 °C i 16 timmar.
• Svårklängd kott fuktas eller lagras innan den klängs.
• Fröet lagras vid en optimal vattenhalt på 6–8 % och i konstant temperatur (-4 till -20 °C) i tillslutna behållare.Provenienser: Svenska provenienser startar tidigt på våren och invintrar tidigt på hösten (jämfört med utländska).

De kan förflyttas 1–2 breddgrader åt båda håll, men förflyttning mot norr ger bättre resultat. Detta förhållande antas bero på att svensk gran invandrat norrifrån under såpass sen tid att en “nordlig” tillväxtrytm hänger kvar. Vid nordförflyttning senareläggs skottskjutning och invintring vilket bidrar till minskade vårfrostskador, samtidigt som växtsäsongen på hösten utnyttjas bättre.

1. I nordliga lägen ger förflyttning av lokala granprovenienser mot norr eller högre höjd ökad tillväxt utan att härdigheten försämras.
2. I södra Sverige är vårfrosterna ett särskilt problem, primärt p.g.a.
3. Att granen odlas som ett pionjärträd, trots att den är ett sekundärträd.
4. Lokal härkomst drabbas därför i besvärande omfattning av skador orsakade av vårfrost med nedsatt tillväxt och kvalitetsförsämringar till följd.

Förflyttning av gran mot norr ökar frosthärdigheten. Eftersom granens utbredningsområde för svensk del slutar i södra Småland måste provenienser från östra Europa eller Ryssland användas för att förbättra härdigheten i Götaland och stora delar av Svealand.

• Produktion: Volymtillväxten är 5–15 m 3 sk/ha och år och normala omloppstider 65–110 år.
• Förädlingsverksamheten har gjort att dagens plantmaterial ger en tillväxt som är 10–15 % högre än det bästa proveniensfröet ger och ännu högre än lokalt, självsått frö.
• Ännu bättre material är att vänta från plantager som nu är under anläggning.

Vill man redan idag ha ett mer snabbväxande material kan man vegetativt föröka (sticklingar eller somatisk embryogenes) de allra bästa fröträdens avkommor. Virke: Genom sin rakstammighet och finkvistighet ger granen vanligtvis timmer av god kvalitet och är ett av de dominerande trädslagen vid tillverkning av sågat virke.

• Granveden är efter torkning gulvit, något ljusare än furu, och utan färgskillnad mellan splint- och kärnved.
• Den är relativt mjuk, men har goda hållfasthetsegenskaper i förhållande till sin densitet.
• Virket är svårt att impregnera och kan därför inte djupimpregneras mot röta med konventionella metoder.

Den viktigaste användningen för sågad gran i Sverige är som allmänt byggnads- och konstruktionsvirke. Tack vare den låga vattenabsorptionsförmågan är granvirke lämpat för olika utomhuskonstruktioner. Den långa och slanka fibern gör granen lämplig och attraktiv som råvara till papper.

Vid snabb tillväxt, s.k. frodvuxenhet, sjunker veddensiteten och andelen ungdomsved ökar, vilket är till nackdel även vid tillverkning av pappersmassa.Övrig användning: Granvirke används till t.ex. golv och möbler och inom båtbyggeri. Finringad, jämnvuxen och kvistren gran används som resonansbottnar i bl.a.

piano och fiol. Sämre kvaliteter används till emballage och lastpallar. Tidigare användes granvirke i laggkärl och tunnor till gärdesgårdsstörar och takspån. Granved innehåller ett flertal kemiska ämnen som bl.a. ger sprit (etanol) och ur barren kan eteriska oljor utvinnas.

Ådan ansågs förr ha läkande verkan. Barken innehåller garvämnen och användes ofta förr vid garvning av skinn. Ett särskilt användningsområde är odling av julgranar. Granen är också flitigt utnyttjad som parkträd och till häckar. Granen utgjorde 2008 41,3 % av det totala virkesförrådet i Sverige. Den årliga tillväxten uppgår till c:a 50 miljoner m 3 sk.- (2) ( Picea ) släkte i familjen tallväxter med c:a 50 arter ständigt gröna barrträd, t.ex.

blågran ( Picea pungens ), engelmannsgran ( Picea engelmánni ), glansgran ( P, polita ), japansk gran ( P, alcocquiana ), orientalisk gran ( P, orientalis ), serbisk gran ( Picea omorika ), sikanggran ( P, asperata ), sitkagran ( Picea sitchénsis ), slöjgran ( P,

1. Breweriana ), sockertoppsgran ( P,
2. Glauca conica ), svartgran ( Picea mariána ) och vitgran ( Picea gláuca ).
3. Arterna förekommer i de tempererade delarna av norra halvklotet (jfr granskog ).
4. Gemensamma karaktärsdrag för arterna är att de har genomgående, vanligen rak stam med regelbundna grenvarv, ett för varje vegetationsperiod.

I motsats till tall har Picea -arterna även små kvistar på stammen men mellan grenvarven. Vuxna individer av de flesta arterna når mellan 20 och 40 m högt. En del blir dock uppemot 70 m. Grenarna är ofta hängande med utstående eller hängande småkvistar.

1. Barren är korta och tjocka, ofta stickande, ibland trubbiga, platta eller med fyrkantigt tvärsnitt.
2. Barren är fleråriga och sitter på små barkåsar och ej på “kuddar” som hos Abies -arterna.
3. Alla arter är sambyggare.
4. Ottar (honblomställningar) utvecklas i spetsen av fjolårsskotten, först uppåtriktade med rödaktiga, utstående fjäll, som efter pollinationen böjer sig mot kottens topp.

Därefter böjer sig kotten nedåt och fjällen skiftar färg. Kottarna mognar vid blomningsårets slut, släpper fröna och faller av. Fröna har en tunn vinge, som underlättar vindspridningen. De vackert röd- eller gulfärgade hanblommorna sitter i vecken av fjolårsskottens barr eller spetsknoppar.De flesta Picea -arterna ger ekonomiskt användbart sågtimmer eller massaved.