Varför Får Kvinnor Svamp I Underlivet?

13.03.2023 0 Comments

Varför Får Kvinnor Svamp I Underlivet
Olika faktorer ökar risken för en svampinfektion – Grundorsaken till att du kan få en svampinfektion i underlivet, och att den ger symtom, är okänd. Men det finns några faktorer som ökar risken för svampinfektioner:

En antibiotikabehandling kan påverka de nödvändiga bakterierna i slidan, vilket kan bidra till att du får en svampinfektion. Svamp kan bero på att immunförsvaret är nedsatt av någon anledning. Till exempel om du håller på att bli sjuk eller har stressat mycket. Hormonerna i kroppen påverkar slemhinnorna och därmed immunförsvaret i underlivet. Därför är det vanligt att få en svampinfektion strax före mens eller under en graviditet. Ibland kan svamp komma av att något har skavt mot slidan eller blygdläpparna, till exempel om du har cyklat mycket eller haft mycket slidsex. Det är för att svampen lättare får fäste om det finns små sår eller sprickor.

Ida Friedmann, 1177.se, nationella redaktionen Lena Marions, läkare, specialist i gynekologi, Södersjukhuset, Stockholm : Svamp i underlivet

Får svamp av min partner?

Ha inte samlag när du har svamp – Det är ovanligt att svamp förs över till någon annan om du har samlag. Men ibland kan huden på en penis reagera med en slags allergisk reaktion mot svampen i slidan. Såna besvär går över av sig själv efter några dagar.

Kan man få svamp i underlivet utan samlag?

Symptom vid svamp i underlivet – Klåda, sveda och flytningar är vanliga tecken på svamp i underlivet. Som kvinna brukar du få mer uttalade besvär än om du är man. Svamp gör slidans slemhinnor sköra – under infektionen kan det göra ont att kissa eller ha samlag. Vanliga symptom vid svamp i och kring slidan:

klåda, sveda och rodnad i slidan, som regel kring slidöppningen och på blygdläpparna vita, gryniga flytningar svullna och ömma blygdläppar små sprickor i underlivet mellan de inre och yttreblygdläpparna sprickor i huden mellan slidan och ändtarmsöppningen sveda när du kissar sveda och smärta vid samlag.

Vanliga symptom på penis vid svamp:

rodnad och torrhet på ollonet, förhuden och penisskaftet rodnad och torrhet på pungen och i ljumskarna

vit hinna på eller runt ollonet, under förhuden eller på penisskaftet.

Hur smittar svamp?

Hudsvamp – symptom, orsaker, behandling och prov Svamp finns naturligt på huden, men ibland orsakar hudsvamp besvär som kräver behandling. Det är när svampen förökar sig för mycket som problemen uppstår, då den tar över för mycket av bakteriefloran på området. Det kan också handla om svamp som normalt sett inte finns på huden.

  1. Svampinfektioner i huden kan visa sig genom:
    • Röda utslag
    • Klåda
    • Fjällning
    • Sårig hud

    I vissa fall kan angreppsområdet också börja vätska. Eftersom symptomen på hudsvamp kan likna andra hudbesvär är det bra att ta reda på att det handlar om just svamp, då det är viktigt att sätta in rätt typ av behandling. Hudsvamp är vanligen helt ofarligt, men det kan i vissa svårare fall gör att huden spricker. Dessa sprickor kan ge rosfeber. Rosfeber ger rodnad, ömhet och ödem i området samt feber och ibland kräkningar

  2. Besvär med hudsvamp orsakas av att någon svamp förökar sig någonstans på kroppen. Det handlar vanligen om trådsvampar.Trådsvampar finns vanligtvis inte på huden, men kan överföras när du kommer i kontakt med infekterade ytor. Svampen kan breda ut sig över stora hudområden och kan dessutom sprida sig till naglarna. Hudsvamp smittar framförallt vid direktkontakt, men även indirekt kontakt kan överföra infektioner. Några exempel är handdukar, duschgolv och husdjurs päls. Svamp trivs bra i varma och fuktiga miljöer och därför drabbas idrottare oftare av svamp än andra. Dels är de mer svettiga och blöta, dels vistas de i miljöer där svamp lätt sprids. Hudsvamp brukar oftast uppstå i hudveck. Några vanliga platser är kring ljumskar, bröst och skinkor. När hudsvamp uppstår på fötterna brukar det kallas för, Det kan leda till torr och fjällande hud. Även, underlivet och munnen kan drabbas av svampinfektioner. Hudsvamp är smittsamt och kan sprida sig mellan olika ställen på kroppen. Därför bör du tvätta dig noggrant efter att du svampbehandlat ett område på kroppen. Annars är risken att du kommer i kontakt med ett annat område och överför svampinfektionen dit.
  3. Hudsvamp behandlas med receptfria svampläkemedel. Dessa finns i form av krämer, gel och pulver. Om den receptfria behandlingen inte fungerar kan du behöva söka vård för att få annan hjälp. Du bör bara behandla dig mot hudsvamp om du vet att det faktiskt är svamp. Vid svår inflammation eller för personer med nedsatt immunförsvar kan det vara nödvändigt att behandla med antibiotika.
  4. Köp för att ta reda på om du har hudsvamp orsakad av trådsvampar (dermatofyter). Dessutom kan du får hjälp med problemet utan att besöka en vårdcentral. När du har fått självprovtagningskitet tar du ett hudprov enligt instruktionerna och därefter skickar du provet till vårt kvalitetssäkrade laboratorium. Hudprovet tas genom att skrapa på det angripna området och gör alltså inte ont. Tre dagar efter att provet inkommit till laboratoriet får du ditt svar på Dynamic Codes webbsida. Med din personliga analyskod hämtar du provsvaret och får reda på om ditt prov innehöll trådsvamp (dermatofyter) inom släktena Trichophyton, Microsporum och/eller Epidermophyton eller inte. Visar sig ditt prov innehålla trådsvamp (dermatofyter) inom släktena Trichophyton, Microsporum och/eller Epidermophyton får du hjälp att komma i kontakt med en digital vårdgivare som hjälper dig. Skulle du föredra en annan vårdgivare än de som Dynamic Code hänvisar till så är det bara att skriva ut ditt provsvar och ta med. Är provet negativt, dvs. innehöll inte trådsvamp (dermatofyter) inom släktena Trichophyton, Microsporum och/eller Epidermophyton, och du fortsätter uppleva symptom kan det bero på andra hudsjukdomar som t.ex. eksem eller psoriasis. Förebygg hudsvamp Det finns saker du kan göra för att undvika hudsvamp. Allra viktigast är att hålla huden ren och torr. Tvätta regelbundet, men undvik överdriven tvättning. Bär kläder som andas och inte skaver. Det är bra att använda tofflor när du vistas i t.ex. badhus och omklädningsrum.

: Hudsvamp – symptom, orsaker, behandling och prov

Var kommer svampinfektion ifrån?

Underlivssvamp hos män – Svamp i underlivet är en vanlig infektion som drabbar både män och kvinnor. Orsaken är överväxt av jästsvampen Candida albicans. De flesta som utvecklar en svampinfektion är friska men den naturliga balansen i deras flora har rubbats.

  1. Hos män är det ofta ollonet som drabbas.
  2. Tidiga symtom på en svampinfektion i underlivet hos män är klåda, ömhet och inflammation på ollonet, svullen förhud och klåda eller sveda vid urinering eller samlag.
  3. Underlivssvamp är vanligast hos män med förhudsförträngning eller nedsatt immunförsvar.
  4. Du behöver inte oroa dig om din partner har svampinfektion i slidan.

Även om infektionen kan smitta vid samlag, är det ovanligt. Risken att få underlivssvamp är större om du:

har förhudsförträngning har nedsatt immunförsvar behandlas med antibiotika har diabetes

Är det farligt att gå med svamp för länge?

Om du har svamp på penis behöver du oftast ingen behandling, eftersom en sådan svampinfektion oftast går över av sig själv efter några dagar. Svamp i slidan kan också gå över av sig själv eller behandlas med receptfria läkemedel. Det finns exempelvis: slidtabletter eller slidkapslar som förs in i slidan.

Hur ser svamp i underlivet ut kille?

Hur behandlar män svamp i underlivet? – Killar kan få en svampinfektion som ofta yttrar sig i form av en irritation på ollonet eller under förhuden, som ibland kallas för balanit. Det är även vanligt att killar får ett utbrott på huden runt ljumskarna, vilket orsakas av samma typ av svamp som ger fotsvamp,

Den här typen av utbrott kan liknas vid ett eksem och kan orsaka intensiv klåda. Balanit försvinner ofta av sig själv om man håller en god hygien och tvättar penis två till tre gånger om dagen med ljummet vatten. Candida hos män resulterar ofta i irritation samt fnasig och röd hud runt penisskaftet och förhuden.

Irritation och rodnad är också vanligt om man fått svamp på ollonet. Svampinfektion hos killar kan behandlas med samma produkter som kvinnor använder. Ljumsksvamp ska dock behandlas med ett svampdödande medel, oftast i form av en kräm med mikonazol, som till exempel Daktacort eller Daktar.

Kan man få svamp av att bli slickad?

Så kan sex ge dig svamp i underlivet – Även sex kan ställa till det och orsaka svampinfektioner. Det här kommer sig av att sex, oavsett om det är oralsex, petting eller penetrerande sex, kommer att tillföra nya bakterier från din partner. Om de här nya bakterierna inte kommer överens med de bakterier du har i slidan kan det ge upphov till en svampinfektion.

  1. Innebär det här då att man kan vara “allergisk” mot sin partner? Riktigt så illa ska det ju inte behöva vara, men förmodligen kommer dina bakterier bättre överens med vissa främmande bakteriekulturer än med andra.
  2. Om du drabbas av återkommande svampinfektioner, se till att prata med din gynekolog som kan kolla att det verkligen är svamp du har och inte någon annan infektion.

Dessutom kan gynekologer skriva ut recept på kapslar som du sväljer. Då behöver du inte smörja med receptfria salvor som kan vara uttorkande för slemhinnorna och göra dem sköra. Det i sin tur ökar nämligen risken att drabbas av svamp, så det är lätt att hamna i en ond cirkel.

Vad dödar svamp?

Nagelsvamp – Nagelsvamp angriper oftast tånaglarna och påverkar nagelns utseende. På huden kan svampinfektioner ge röda utslag, klåda, fjällning eller sårig hud. På fotsulan kan huden bli torr och fjällande. Infekterade slemhinnor i munnen kan bli kraftigt röda, ibland med vita beläggningar.

  • Det kan också svida.
  • Ibland kan det uppstå sprickor i mungiporna.
  • De tydligaste symtomen på svampinfektion i underlivet är klåda och irritation.
  • Vinnor kan ibland få en luktlös vit grynig flytning.
  • Nagelsvamp gör att nageln blir gulaktig, förtjockad och uppluckrad.
  • Svampinfektioner kan ibland vara svåra att skilja från andra hudsjukdomar.

När och var ska jag söka vård? Kontakta en om du tror att du har något av följande:

Torsk Ringorm Hårbottensvamp Nagelsvamp Svamp på fotsulan eller i hudveck.

Kontakta också en vårdcentral om du har behandlat med receptfritt läkemedel i några veckor men inte blivit bättre. Vänta tills det blir vardag om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att, Kontakta din tandläkare om du har tandprotes och tror att du har svampinfektion i munnen.

  1. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha,
  2. Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom och var du kan söka vård.
  3. Eftersom svamp trivs där det är varmt och fuktigt är det bra att hålla huden ren och torr.
  4. Använd så luftiga kläder eller skor som möjligt.
  5. Det finns flera olika receptfria läkemedel som motverkar svamp och som kan användas vid följande svampinfektioner: Vilket läkemedel du ska använda beror på var på kroppen du har besvär.

Läkemedel i form av kräm, gel, lösning och schampo används mot infektioner i hud och hårbotten. Det finns kräm som även innehåller kortison, som lindrar klåda. Nagelsvamp behöver inte behandlas om du inte har besvär av nagelförändringarna. Det finns ett medicinskt nagellack som du kan köpa om en läkare har konstaterat att du har nagelsvamp.

Svampinfektioner i slidan kan försvinna av sig själv och då behöver du inte göra någonting. Om du har så mycket besvär att du vill behandla dig finns vagitorier och vaginaltabletter. Det är, Vaginalkräm och vaginalgel kan användas både i slidan och runt slidmynningen. Fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns för dina besvär.

Det finns även andra läkemedel som du kan få på recept av en läkare. Allvarliga svampinfektioner Ibland kan svamp infektera olika organ i kroppen, till exempel lungorna, tarmen, urinvägarna och hjärnan. Det kallas invasiva svampinfektioner. Sådana infektioner är ovanliga men allvarliga.

Risken för invasiva svampinfektioner ökar om ditt immunförsvar är försämrat. Det kan till exempel vara om du har en sjukdom som cancer, hiv eller dåligt kontrollerad diabetes. Detsamma gäller om du har fått ett organ transplanterat eller behandlas med cytostatika. Risken ökar också om du får dialys, har brännskador eller har genomgått en stor operation.

Ett vanligt symtom är feber. I övrigt kan symtomen vara diffusa och beror på vilket organ som är infekterat. Åsa Schelin, 1177.se, nationella redaktionen Kristina Lewis, hudläkare, Stockholm : Svampinfektioner

Varför kliar det i slidan efter samlag?

Använd en vass rakhyvel och smörj in underlivet om du rakar dig – Använd en ren och vass rakhyvel och mycket rakgel eller raklödder om du rakar dig i underlivet. Det är bättre för huden att raka medhårs än att raka mothårs. Det brukar kännas skönt att smörja med en oparfymerad mjukgörande kräm efteråt.

  • Det kan också minska risken för,
  • Undvik att raka dig under en period om du får mycket besvär, så att huden får vila.
  • Smittar klåda i underlivet? Hudsjukdomar som eksem smittar inte.
  • Det är ovanligt att svamp i underlivet överförs vid sex.
  • Och kan däremot överföras vid sex.
  • Låda i underlivet och graviditet Graviditet kan tillfälligt ändra bakteriebalansen i underlivet.

Det är till exempel vanligt att få svamp under graviditeten. Prata med din barnmorska om du har besvär. Det kan finnas många orsaker till att det kliar i underlivet. En orsak till klåda är infektioner, oftast, Det ger en plötslig, stark klåda, svullnad och rodnad i underlivet.

  1. Det kan klia och svida under eller efter vaginala samlag.
  2. Som eller kan också göra att det kliar.
  3. Det finns även vissa hudsjukdomar som kan orsaka klåda i underlivet.
  4. Och är exempel på sådana hudsjukdomar.
  5. Du kan få röda prickar, små sår, klåda och hårsäcksinflammationer om du rakar underlivet.
  6. Det beror på att rakningen skadar lite av det yttersta hudlagret, som annars skyddar mot att bakterier får fäste där.

Det är mycket ovanligt, men ibland kan det klia för att du är överkänslig mot olika material. Det kan till exempel vara material i trosskydd och bindor eller latex i kondomer. Vissa reagerar på tvättmedel, sköljmedel eller tvål., eller kan också ge klåda i underlivet.

Varför kliar det i min snippa?

Orsaker till sveda i underlivet – I vissa fall är det främsta symtomet sveda i underlivet, även det ett vanligt besvär. Vissa beskriver en brännande sveda i underlivet, som kan vara särskilt uttalad i samband med sex. Sveda i underlivet kan bero på många saker. Här är några exempel:

Urinvägsinfektion ger ofta sveda när du kissar. Mykoplasma i underlivet kan göra att det svider när du kissar, och klåda är också vanligt. Svampinfektion kan ge både sveda och klåda, ofta i kombination med flytningar. Vestibulit kan upplevas som en brännande sveda i underlivet, och beror på att nerverna runt slidöppningen har blivit överkänsliga. Könssjukdomar, till exempel klamydia och gonorré kan ge symtom som sveda eller smärta, särskilt när du kissar. Klimakteriebesvär kan yttra sig på olika sätt, och sveda i underlivet vid klimakteriet är inte ovanligt, eftersom slemhinnorna blir torrare och lite skörare.

Det finns saker du kan göra själv för att minska risken för besvär i underlivet. Många tvättar sig för mycket eller med fel produkter, vilket kan göra att miljön i slidan påverkas. Slidan mår bäst av att ha en sur miljö, då trivs de goda bakterierna bäst.

Tvätta underlivet en gång om dagen. Använd mild tvål eller olja avsedda för intimhygien. Vanlig tvål har för högt pH-värde och kan vara för uttorkande. Undvik att skölja in i slidan. Undvik alltför tajta kläder om du ofta får besvär från underlivet. Använd gärna trosor i naturmaterial som bomull eller bambu. Sov gärna utan underkläder. Ha inte sex om du inte vill. Ha inte oskyddat sex.

Hur kan jag få tag på svamp?

Allemansrätten ger dig rätt att plocka svamp i Sveriges natur – Allemansrätten ger oss möjligheten att ta del av naturens resurser på ett hänsynsfullt sätt. En del av den är att plocka svamp och bär. På de flesta platser får du plocka svamp hur du vill, förutsatt att arterna inte är fridlysta (det finns också speciella regler för nationalparker och naturreservat).

Hur får killar svamp på snoppen?

Har jag fått svamp på penisen?

Du är här:

Jag har en vit gegga på penisen, och ibland är ollonet rött och kliar. Tror ni jag har fått svamp? Finns det nån medicin som hjälper? Jag kan inte svara säkert på om det är svamp eller inte, utan att undersöka dig. Men troligtvis beror dina besvär på något annat.

Svamp på penisen är nämligen ovanligt. Den vanligaste anledningen till att penisen blir röd och kliar är att huden är torr. Det kan bero på att du har tvättat penisen för ofta. Eller för att du har använt tvål eller duschkräm som torkar ut. Tvätta inte oftare än en gång om dagen och använd bara vatten för att göra rent.

Du kan smörja in penisen och ollonet med en olja utan parfym efteråt om du är torr, till exempel matolja eller barnolja. Det vita kan vara så kallad smegma som börjar bildas i puberteten. Smegma funkar som smörjmedel för ollonet och skyddar mot bakterier och svamp.

  1. Men gammal smegma kan göra att bakterier börjar växa och att det börjar lukta illa.
  2. Därför bör du tvätta penisen en gång om dagen och försiktigt gnugga bort smegman med fingrarna.
  3. Har du haft slidsamlag med någon kan det ibland göra att ollonet blir rött och kliar.
  4. Den känsliga huden på ollonet kan reagera på de bakterier och jästsvampar som finns i slidan.

Såna besvär brukar gå över på ett par dagar. I sällsynta fall kan besvären bero på svamp. Då kan ollonet bli rött, torrt och huden kan börja fjälla. Ibland kan också penisskaftet, pungen eller ljumskarna bli röda, torra och fnasiga. Det kan klia och svida.

  • Du kan även få en vit hinna på ollonet som är svårare att tvätta bort än smegma.
  • Svamp på penisen går nästan alltid över av sig själv inom några dagar och brukar inte behöva behandlas.
  • Det finns receptfri medicin mot svamp på apotek.
  • Men du ska inte använda sån medicin om du inte är säker på att det är svamp.

Besvären kan bero på något annat, och då kan svampmedicin göra det värre. Kontakta en eller om du har mycket besvär eller om de inte går över på en vecka. Då kan du få veta om du har svamp eller om besvären beror på något annat. Då får du också behandling om det behövs.

Hur lång tid tar det att bli av med Candida?

SVAMPINFEKTIONER – Vid intensivvård eller efter större kirurgi Candida-infektioner Svampinfektioner hos patienter inom intensivvården eller som genomgått större kirurgi orsakas oftast av olika Candida -arter. Den vanligaste formen är candidemi, d v s Candida i blodbanan.

  1. Liniskt yttrar sig candidemi som sepsis av varierande svårighetsgrad – från antibiotikarefraktär feber till fullt utvecklad septisk chock.
  2. En candidemi kan övergå i akut disseminerad candidiasis, varvid metastatiska infektioner med små abscesser i olika organ bildas, t ex i öga, njure och lunga.
  3. I likhet med många bakterier kan Candida även orsaka lokalt invasiv infektion, t ex i buken, urinvägarna, pleura, skelett, leder eller kring proteser.

Behandlingsindikation föreligger alltid vid säkerställd Candida -infektion i form av växt av Candida i:

Blododling dragen från perifert kärl Normalt steril vätska, t ex likvor, led- eller pleuravätska Prov taget under sterila förhållanden från en icke dränerad abscess Peritonealdialysvätska vid peritonit eller påvisande av jästsvamp i vävnadsbiopsi från steril lokal

Vidare bör behandling i princip alltid ges om man funnit jästsvamp i peritonealvätska från en patient med nosokomial peritonit. Detsamma gäller vid växt i blod från CVK eller fynd av jästsvamp på CVK-spets om patienten har eller har haft feber eller symtom på sepsis.

  1. Vid växt av jästsvamp från icke steril lokal, t ex bukabscess med kvarliggande dränage, får behandlingsindikationen ställas i relation till vilka andra agens som isolerats.
  2. Ju kortare tid dränaget har suttit desto högre relevans har fyndet.
  3. Växt inom ett dygn efter att dränaget satts talar starkt för en infektion.

Empirisk svampbehandling kan övervägas vid antibiotikarefraktär feber hos svårt sjuka koloniserade patienter med multipla riskfaktorer. Behandlingseffekten verkar dock begränsad hos patienter med stabil cirkulation. Vid nosokomial septisk chock bör däremot möjligheten av svampinfektion alltid övervägas och om patienten har riskfaktorer ska antifungal behandling snarast inledas tillsammans med övrig antibiotikabehandling.

Genomgången bukkirurgi Nekrotiserande pankreatit Akut eller kronisk njursvikt Mer än en veckas vårdtid på intensivvårdsavdelning Behandling med bredspektrumsantibiotika

Kolonisering med Candida kan förekomma på en eller flera lokaler som sår, dränage, luftvägar, urin och feces. Om patienten inte är koloniserad är sannolikheten för invasiv svampinfektion låg. Positiv urinodling från patienter utan KAD (> 10 4 cfu/mL) kan indikera akut disseminerad infektion med nedslag i njuren, vilket i så fall bör bli föremål för utredning och behandling. Patienter med KAD löper stor risk för kolonisering med Candida och en sådan kolonisering skall inte behandlas om inte särskilda skäl föreligger. Behandling Candida-infektion Förstahandsläkemedel vid candidemi är en echinocandin: caspofungin, anidulafungin eller micafungin, När tillståndet stabiliserats och det är frågan om en känslig stam byts behandlingen till flukonazol, Vid terapisvikt är liposomalt amfotericin B ett alternativ. Rekommenderad behandlingstid 2 veckor efter första negativa odling. Längre behandlingar, upp till 1-3 månader, behövs ibland vid akut disseminerad candidiasis. Samma initialbehandling gäller infektioner orsakade av Candida -arter med nedsatt känslighet mot flukonazol, t ex C. glabrata och C. krusei, I dessa fall får man ofta fortsätta behandlingen med echinocandiner under hela behandlingstiden. Vorikonazol kan någon gång användas som ett peroralt alternativ i slutet av behandlingen. Förutom behandling med antimykotika bör patientens CVK avlägsnas och en ny, i de fall en sådan krävs, läggas i ett annat kärl. Denna rekommendation är inte lika stark vid behandling med en echinocandin som vid behandling med flukonazol. CVK ska dock alltid avlägsnas vid persisterande eller recidiverande candidemi, vid tecken på lokal infektion eller om orsakande Candida -art är C. parapsilosis, Aspergillus-infektioner Invasiv infektion med Aspergillus eller andra mögelsvampar är mindre vanlig i denna patientgrupp men förekommer ibland. Förutom vid de traditionella patientgrupperna (se nedan), ses Aspergillus -infektioner främst hos patienter med kronisk lungsjukdom. Patienter med lång tid på intensivvårdsavdelningen efter trauma/sepsis kan ha en påtagligt tidnedsatt T-cellsfunktion och ökad känslighet för dessa infektioner. Andra riskfaktorer är levercirros, njursvikt, diabetes och behandling med kortikosteroider. Aspergillus -infektion har även iakttagits hos intensivvårdspatienter som vårdas på grund av influensa eller Covid-19. Kliniskt kan dessa Aspergillus -infektioner yttra sig som subakut eller kroniskt nekrotiserande, fibrotiserande och/eller kaviterande lungsjukdom. Behandlingen sker i princip på samma sätt som hos patienter med hematologisk eller malign sjukdom, se nedan. Efter transplantation, vid hematologisk eller malign sjukdom I denna grupp är infektioner orsakade av Aspergillus, Mucorales och andra mögelarter vanligare än Candida -infektioner. Ingångsport är oftast lunga eller sinus men ibland kan infektionen utgå även från hud eller tarm. Dokumenterade Candida -infektioner utgörs främst av candidemi. Vid metastatisk Candida -infektion hos neutropena patienter utvecklas inte mikroabscesser som vid akut disseminerad candidiasis utan svampen växer till lokalt och symtom kommer först när antalet neutrofila celler börjar återkomma. Multipla abscesser ses då med CT/MRT i lever, mjälte eller andra organ. Detta tillstånd tar även med adekvat behandling lång tid att läka och har därför kallats för kronisk disseminerad candidiasis eller hepatosplenal candidiasis efter den vanligaste lokalisationen i lever och mjälte. Diagnostik av invasiva svampinfektioner hos patienter med hematologisk eller malign sjukdom eller patienter som genomgått transplantation är förenad med betydande svårigheter. Såväl klinik som diagnostik påverkas av grad och typ av nedsatt infektionsförsvar. Därför sker behandlingen hos dessa patienter oftast på varierande grad av misstanke om invasiv svampsjukdom. Behandling Aspergillus-infektion, verifierad eller misstänkt Vorikonazol och isavukonazol är förstahandsmedel. Liposomalt amfotericin B och posakonazol utgör andrahandsalternativ. Caspofungin har också indikationen aspergillos men effekten är sämre än vid behandling med de övriga. Vid terapisvikt på en azol är liposomalt amfotericin B att föredra. Behandlingstiderna är mycket varierande beroende på utbredning, kliniskt läkningsförlopp och underliggande infektionsförsvar men i verifierade fall rekommenderas behandlingstiden vara minst 6 veckor. Behandling Mucorales-infektion, verifierad eller misstänkt Liposomalt amfotericin B ges i hög dosering. Isavukonazol är ett peroralt uppföljningsalternativ som också kan prövas som primärbehandling om liposomalt amofotericin B bedöms olämpligt, vilket kan vara fallet vid nedsatt njurfunktion. Vid svårbehandlade svampinfektioner som t ex Mucorales -infektioner utgör kirurgi, om sådan är möjlig, en viktig komponent för att minska svampmängden. Behandlingstiden är som vid Aspergillus -infektion beroende på utbredning, kliniskt läkningsförlopp och underliggande infektionsförsvar. I verifierade fall rekommenderas behandlingstiden inte understiga 12 veckor. Behandling Candida-infektion Behandlas i princip efter de riktlinjer som ovan skisserats för patienter inom intensivvården. Behandlingstiden kan dock behöva förlängas i avvaktan på att underliggande infektionsförsvar rekonstitueras. Behandling av kronisk disseminerad candidiasis är ofta komplicerad och kräver långvarig behandling. Behandlingen inleds oftast med liposomalt amfotericin B för att sedan följas upp med någon av azolerna. Någon gång kan tillägg av steroider bli aktuell. Empirisk behandling vid misstänkt svampinfektion hos neutropena patienter På grund av svårigheterna att ställa diagnos och den allvarliga prognosen vid väl etablerad diagnos ges inte sällan empirisk svampbehandling till neutropena eller andra tungt immunosupprimerade patienter vid antibiotikarefraktär feber. Behandlingen insätts efter 4-10 dagar alltefter bedömningen av föreliggande riskfaktorer. Caspofungin eller liposomalt amfotericin B är de preparat som använts mest på denna indikation. Neutropena patienter behandlas oftast tills antalet neutrofiler stigit över 0,5 x 10 9 /L. Med förbättrade diagnostiska möjligheter och användandet av mögelaktiv profylax har behovet av empirisk behandling minskat. Patienter med mögelaktiv profylax som utvecklar feber bör, förutom utredning av eventuell genombrottsinfektion, även utredas med avseende på andra tänkbara orsker till febern. I många fall finns även anledning att kontrollera plasmakoncentrationen av givet profylaxläkemedel. Kryptokock-infektioner Kryptokocker orsakar i de flesta fall en progredierande meningit. Patienter med nedsatt T-cellsfunktion riskerar att infekteras och därför ses infektionen oftast i samband med hiv/aids. Ibland drabbas även patienter med blodmaligniteter eller som behandlas med immunsuppressiva läkemedel. I enstaka fall förekommer infektionen hos patienter utan påtagligt nedsatt infektionsförsvar. Behandlingen inleds helst med en kombination av liposomalt amfotericin B + flucytosin i 2 veckor. Alternativt ges liposomalt amfotericin B enbart i 4-6 v. Om patienten då svarat på initialbehandlingen och har negativ odling övergår man till underhållsbehandling oftast med flukonazol, Underhållsbehandlingen fortgår så länge T-cellsfunktionen är påtagligt defekt och i minst 6-12 månader.

Varför luktar det i underlivet?

Vad beror bakteriell vaginos på? – Det finns alltid bakterier i slidan, så ska det vara. Bakteriell vaginos beror på att det har blivit obalans mellan dessa bakterier. Det gör att det är svårt att skydda sig mot bakteriell vaginos. Risken för att få bakteriell vaginos ökar om du byter sexpartner ofta. Använd därför kondom, femidom eller slicklapp när du har sex med en ny partner.

Hur ser flytningarna ut när man har svamp?

Svamp – Du kan få vita och gryniga flytningar från slidan om du har fått svamp i underlivet. Men de kan också vara klara och tunna. Det är också vanligt att det kliar och svider i underlivet om du har fått svamp. Du kan också bli röd och svullen runt slidan.

Vad är bäst mot svamp i underlivet?

Hur använder jag Canesten – Svampinfektioner i slidan behandlas med receptfria läkemedel som finns att köpa på apoteket eller med läkemedel som du får på recept av din läkare. Behandlingen kan vara ganska okomplicerad. Du kan behandla infektionen med en invärtes produkt som innehåller den aktiva substansen klotrimazol.

Välj mellan en mjuk vaginalkapsel, en vaginaltablett eller en in-och utvändig kräm. Alla dessa produkter behandlar infektionen men olika människor föredrar olika behandlingsalternativ. Utvärtes krämer bidrar till att behandla och lindra symtom som klåda. Tänk på att det ofta inte räcker med en utvärtes kräm för att bli av med infektionen.

Du behöver oftas också behandla svampinfektionen med hjälp av vaginala produkter som t.ex. mjuk vaginalkapsel. Våra produkter finns att köpa separat eller i kombinationsförpackningar med produkter för både invärtes och utvärtes bruk.

Kan svamp i underlivet lukta?

Här är 7 vanliga orsaker till att det kan lukta annorlunda i underlivet – och råd om när du bör prata med en läkare: – 1. Bakteriell vaginos (BV) Lukt: fiskliknande Bakteriell vaginos är en av de vanligaste orsakerna till annorlunda lukt i underlivet som påverkar 15 till 50 procent av alla med livmoder i fertil ålder,

  1. Det är ett tillstånd där det råder obalans i den vaginala bakteriefloran, förklarar Elisabeth.
  2. Det första symptomet är ofta en fiskliknande lukt som kan leda till en skummig, grå eller grön flytning.
  3. Du kanske också upplever klåda och svullnad.
  4. Det finns ett antal olika behandlingsalternativ om symptomen på bakteriell vaginos inte försvinner på egen hand.

– En läkare kan ordinera en antiseptisk behandling eller antibiotika, säger Elisabeth. Tyvärr är det inte ovanligt att diagnosen kommer tillbaka efter en antibiotikabehandling. Om du använder preventivmedel, särskilt om du använder spiral, kan det vara till hjälp att byta preventivmedel.

  • Om du drabbas av dessa symptom bör du låta en läkare undersöka dig och utesluta underliggande faktorer som kan behöva behandlas.
  • Det är extra viktigt om du är gravid, eftersom risken för en tidig förlossning kan öka.2.
  • Toxic shock syndrome (TSS) Lukt: Mycket obehaglig, men vaginal lukt, är ett mindre vanligt symptom i samband med TSS.

TSS är numera en mycket sällsynt sjukdom – den orsakas ofta av högabsorberande tamponger. – Om den här bakterien kommer in i kroppen blir du snabbt väldigt sjuk. Du får en hög feber, blodtrycksförändringar, eventuellt utslag och diarré eller kräkningar, och du kan känna dig svag, säger Elisabeth.

Om du drabbas av dessa symtom måste du direkt åka till akuten. TSS är dock mycket sällsynt numera.3. Om du har glömt att ta ut en tampong Lukt: Mycket tydlig och obehaglig – Det har hänt att en del söker vård för vaginal lukt och det har visat sig bero på att en tampong har lämnats kvar i flera dagar, ibland längre, säger Elisabeth.

Om det händer försämras lukten snabbt, den blir skarp och väldigt obehaglig – så om du upplever att lukten blir allt värre är det bra att kontrollera att du inte har glömt att ta ut tampongen.4. Svampinfektion Lukt: ibland jästliknande Vaginal svampinfektion är väldigt vanligt.

Symptomen brukar vara klåda, en brännande känsla och förändrade flytningar som blir vita och klumpiga. Men flytningarna luktar oftast inte så mycket. – Om dina symptom är så uttalade att det luktar illa bör du uppsöka läkare som utesluter alla underliggande sjukdomar, säger Elisabeth.5. Hormonella förändringar Lukt: Individuell Precis som lukten i underlivet kan förändras under hela menscykeln, så kan även andra hormonella förändringar påverka livmoderhalssekretet.

– Under klimakteriet, och åren efter, kan lukten förändras, berättar Elisabeth. Även under en graviditet, – Du kanske får fler flytningar, som både kan bli tjockare eller tunnare, men de ska inte lukta illa. Om du är gravid och har illaluktande flytningar bör du tala med en läkare eller barnmorska.6.

Urinvägsinfektion Lukt: Ammoniakliknande Om du upplever en ammoniakliknande lukt är det troligtvis urinet som luktar. Detta kan inträffa om du har en urinvägsinfektion, – Detta är mest sannolikt om du har en urinvägsinfektion som inte behandlas och orsakar en tillfällig inkontinens. En infektion som lämnas obehandlad kommer också att orsaka feber, och lukten kommer att vara ganska distinkt, förklarar Elisabeth.

– Ibland kan en ammoniakliknande lukt vara ett tecken på en befintlig inkontinensfråga som personen inte känner till, och dessa bekymmer är mycket vanliga. En läkare eller gynekolog kan ge råd om behandlingsalternativ.7. Gynekologisk cancer Lukt: Metallisk eller avvikande Det är väldigt ovanligt att illaluktande flytningar är symptom på livmoderhals- eller livmodercancer.

Hur blir man av med återkommande svampinfektioner?

Svampinfektioner i slemhinnor – Svamp i slemhinnor kännetecknas av rodnad, ofta med en vit beläggning, och klåda eller sveda. Vid svamp i munnen kan det även bildas sprickor i mungipan medan svamp i underlivet ofta ger en vit, grynig flytning.

  • Svamp i munnen – Svamp finns naturligt i munnen. Ibland rubbas balansen i munnen och då kan svampen föröka sig och utvecklas till en infektion. Det kan till exempel bero på nedsatt immunförsvar, muntorrhet eller en förändrad bakterieflora. Svamp kan föröka sig till följd av exempelvis antibiotika eller annan läkemedelsbehandling. Svampinfektion i munnen är vanligt hos små barn. Det kallas för torsk och ger en vit hinna i munhålan eller vita fläckar på tungan. Besvären går ofta över av sig själva. Vuxna kan också få svamp i munnen med kraftig irritation och sveda, ibland med sprickor i mungiporna. Tillfällig eller så kallad akut svamp läker ofta utan behandling, men det är viktigt med god munhygien. Vid muntorrhet kan du behöva salivstimulerande medel. Om infektionen beror på läkemedel brukar besvären försvinna efter avslutad behandling. Kronisk svamp i munnen kan orsakas av exempelvis tandproteser eller, Ibland är en svampinfektion i munnen tecken på en bakomliggande sjukdom som behöver behandlas.
  • Svamp i underlivet – Vanligast hos kvinnor i fertil ålder och hos kvinnor som får östrogenbehandling i samband med, Infektionen orsakas av en jästsvamp som finns naturligt i kroppen. Svampen får lätt fäste och kan föröka sig om slemhinnan i underlivet är skör, skadad eller om bakteriefloran eller hormonbalansen i slidan har förändrats. Typiska symptom är klåda, sveda, torrhet och rodnad i slidöppningen. Många får även vita, gryniga flytningar. Besvären kan försvinna av sig själva, men återkommande svampinfektion i underlivet kan kräva läkemedelsbehandling med exempelvis vagitorier. Det är däremot viktigt att inte behandla i onödan eller för ofta. Män som får svamp i underlivet behöver sällan behandlas. Besvären kan visa sig i form av rodnad och torrhet på penis, pungen eller i ljumskarna. Ibland syns en vit hinna på ollonet.

Vad dödar svamp?

Nagelsvamp – Nagelsvamp angriper oftast tånaglarna och påverkar nagelns utseende. På huden kan svampinfektioner ge röda utslag, klåda, fjällning eller sårig hud. På fotsulan kan huden bli torr och fjällande. Infekterade slemhinnor i munnen kan bli kraftigt röda, ibland med vita beläggningar.

Det kan också svida. Ibland kan det uppstå sprickor i mungiporna. De tydligaste symtomen på svampinfektion i underlivet är klåda och irritation. Kvinnor kan ibland få en luktlös vit grynig flytning. Nagelsvamp gör att nageln blir gulaktig, förtjockad och uppluckrad. Svampinfektioner kan ibland vara svåra att skilja från andra hudsjukdomar.

När och var ska jag söka vård? Kontakta en om du tror att du har något av följande:

Torsk Ringorm Hårbottensvamp Nagelsvamp Svamp på fotsulan eller i hudveck.

Kontakta också en vårdcentral om du har behandlat med receptfritt läkemedel i några veckor men inte blivit bättre. Vänta tills det blir vardag om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att, Kontakta din tandläkare om du har tandprotes och tror att du har svampinfektion i munnen.

  • Ring telefonnummer 1177 om du vill ha,
  • Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom och var du kan söka vård.
  • Eftersom svamp trivs där det är varmt och fuktigt är det bra att hålla huden ren och torr.
  • Använd så luftiga kläder eller skor som möjligt.
  • Det finns flera olika receptfria läkemedel som motverkar svamp och som kan användas vid följande svampinfektioner: Vilket läkemedel du ska använda beror på var på kroppen du har besvär.

Läkemedel i form av kräm, gel, lösning och schampo används mot infektioner i hud och hårbotten. Det finns kräm som även innehåller kortison, som lindrar klåda. Nagelsvamp behöver inte behandlas om du inte har besvär av nagelförändringarna. Det finns ett medicinskt nagellack som du kan köpa om en läkare har konstaterat att du har nagelsvamp.

Svampinfektioner i slidan kan försvinna av sig själv och då behöver du inte göra någonting. Om du har så mycket besvär att du vill behandla dig finns vagitorier och vaginaltabletter. Det är, Vaginalkräm och vaginalgel kan användas både i slidan och runt slidmynningen. Fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns för dina besvär.

Det finns även andra läkemedel som du kan få på recept av en läkare. Allvarliga svampinfektioner Ibland kan svamp infektera olika organ i kroppen, till exempel lungorna, tarmen, urinvägarna och hjärnan. Det kallas invasiva svampinfektioner. Sådana infektioner är ovanliga men allvarliga.

  • Risken för invasiva svampinfektioner ökar om ditt immunförsvar är försämrat.
  • Det kan till exempel vara om du har en sjukdom som cancer, hiv eller dåligt kontrollerad diabetes.
  • Detsamma gäller om du har fått ett organ transplanterat eller behandlas med cytostatika.
  • Risken ökar också om du får dialys, har brännskador eller har genomgått en stor operation.

Ett vanligt symtom är feber. I övrigt kan symtomen vara diffusa och beror på vilket organ som är infekterat. Åsa Schelin, 1177.se, nationella redaktionen Kristina Lewis, hudläkare, Stockholm : Svampinfektioner