Hur Länge Har Man Svamp I Underlivet?

Svamp i underlivet Svamp i underlivet är ofarligt men kan vara besvärligt eftersom det brukar klia och svida. Det är vanligt att få svamp i slidan. Svamp på penisen är däremot ovanligt. Ofta går det att behandla svampen med receptfria läkemedel. De vanligaste tecknen på svamp i slidan är att det kliar och svider kring slidöppningen och på blygdläpparna.

1. Ibland får du en vit, grynig från slidan.
2. Men flytningarna kan också vara tunna och ibland förändras inte flytningarna alls.
3. Slemhinnorna i slidan svullnar och blir sköra.
4. Det kan svida i slidan när du kissar och ofta gör det ont i vid slidsamlag.
5. Blygdläpparna kan bli röda, svullna och sköra.
6. Du kan få en vit hinna i vecken mellan de inre och de yttre blygdläpparna.

Hinnan brukar vara svårare att tvätta bort än smegma. Smegma är en sorts talg som finns mellan blygdläpparna för att skydda mot bakterier. Symtom på svamp på penisen De vanligaste tecknen på svamp på penisen är att ollonet på penisen är rött, torrt och fnasigt.

1. Ibland kan också penisskaftet, pungen eller ljumskarna bli röda, torra och fnasiga.
2. Du kan få en vit hinna på eller runt ollonet, under förhuden om du har en sådan eller på penisskaftet.
3. Hinnan brukar vara svårare att tvätta bort än smegma.
4. Smegma är en sorts talg som finns under förhuden för att skydda mot bakterier.

Svamp på penisen behöver du oftast inte behandla. Svamp i slidan går ofta över av sig själv inom några dagar. Ibland går svampen inte över eller så kliar och svider det så mycket att du vill ha snabb lindring. Du kan använda receptfria läkemedel om allt det här stämmer in på dig:

Det kliar kraftigt i slidan. Blygdläpparna är röda. Flytningarna från slidan är vita och gryniga.

Vad händer om man går med svamp i underlivet för länge?

Svamp i underlivet hos män – Svamp på penis är ovanligare än svamp i slidan, men även man kan drabbas. Svamp i underlivet hos män visar sig på penisskaftet, ollonet, pungen eller på innanlåren med symtom som till exempel:

klåda som kan vara intensiv att huden blir röd, torr och fnasig utslag som kan se ut som röda prickar att den drabbade huden är öm och känslig att det svider när du kissar att det samlas lite grynig, vitaktig vätska innanför förhuden

Symtomen vid svamp i underlivet kan likna andra infektioner. Om det är första gången du har sådana symtom kan det vara bra att söka vård för att få hjälp att veta vad som är orsaken. Svamp i underlivet är ofarligt och går ofta över av sig själv. Behandling är sällan nödvändig.

• Om symtomen är besvärande kan du använda svampdödande läkemedel (kräm eller salva) som finns receptfritt på apoteket.
• Om symtomen inte går över bör du söka vård, för att säkerställa att det inte är något annat du drabbats av.
• Svamp går ofta över inom några dagar.
• Om klådan är besvärande och om du vet säkert att det är svamp du drabbats av kan du använda receptfria läkemedel mot svamp.

Däremot om du får svamp i underlivet som gravid bör du prata med din läkare eller barnmorska först. Det finns flera andra saker du kan göra för att lindra symtomen. Här är några exempel:

Undvik att tvätta dig med för ofta i underlivet. Använd en mild olja istället för tvål när du tvättar dig. Välj naturmaterial i dina underkläder, till exempel bomull eller bambu. Undvik alltför tajta kläder. Undvik att ha samlag under tiden du har svamp eller om du har ont.

Vid svamp i underlivet finns ingen huskur med bevisad effekt. Vissa tror att det ska ge effekt att smörja med yoghurt. Det kan möjligen lindra något, men gör inte att du blir av med infektionen,

Är det farligt att inte behandla svamp?

Svampinfektion i sig är inte farligt, och svamp kan gå över av sig själv. Det som kan hända om du inte behandlar svamp i underlivet är att symtomen förvärras, och obehaget ökar. Däremot kan det vara bra att vänta några dagar och se om symtomen går över av sig själv.

Vad är bäst mot svamp i underlivet?

Hur använder jag Canesten – Svampinfektioner i slidan behandlas med receptfria läkemedel som finns att köpa på apoteket eller med läkemedel som du får på recept av din läkare. Behandlingen kan vara ganska okomplicerad. Du kan behandla infektionen med en invärtes produkt som innehåller den aktiva substansen klotrimazol.

• Välj mellan en mjuk vaginalkapsel, en vaginaltablett eller en in-och utvändig kräm.
• Alla dessa produkter behandlar infektionen men olika människor föredrar olika behandlingsalternativ.
• Utvärtes krämer bidrar till att behandla och lindra symtom som klåda.
• Tänk på att det ofta inte räcker med en utvärtes kräm för att bli av med infektionen.

Du behöver oftas också behandla svampinfektionen med hjälp av vaginala produkter som t.ex. mjuk vaginalkapsel. Våra produkter finns att köpa separat eller i kombinationsförpackningar med produkter för både invärtes och utvärtes bruk.

Hur luktar svamp i underlivet?

Luktar svamp i underlivet? Svamp i underlivet ger ingen särskild lukt. Om det luktar illa från vaginan kan du ha drabbats av bakteriell vaginos. Det är en obalans mellan bakterierna inne i vaginan och vanligt att man får samtidigt som svamp.

Hur ser svampinfektion ut?

Svampinfektioner

Svampinfektioner

Svamp kan orsaka infektioner i bland annat huden, naglarna, munnen och underlivet. Hudsvamp visar sig ofta i form av röd hud med utslag som kliar, svider eller fjällar. Svamp i slemhinnor orsakar rodnad, irritation och ibland en vit hinna eller flytning.

Svampinfektioner behandlas på olika sätt beroende på var de uppstår och vilken svamp som ligger bakom besvären. Svampinfektioner är mycket vanliga hos både barn och vuxna. Svamp trivs som regel i fuktiga och varma miljöer, men du kan även drabbas av svamp om du har eksem eller är särskilt sårbar för infektioner.

Små barn, gravida och äldre personer har lättare att få svampinfektioner än andra. Det är inte farligt att ha ytlig svamp i huden och slemhinnorna, men svampen kan orsaka besvär som bland annat sveda och klåda. Det finns olika sätt att behandla svamp – vid hudsvamp räcker det ofta att hålla huden torr och ren.

I vissa fall behövs svampdödande medel eller andra läkemedel för att bli av med infektionen. En svampinfektion kan ibland misstas för hudbesvär som torr hud, eller, Läs gärna mer under rubriken “Besvär som kan likna svamp” lite längre ner i texten. I ovanliga fall kan svamp angripa inre organ. Det kallas för invasiva svampinfektioner.

Infektionerna kan vara både allvarliga och svåra att behandla. Besvären kan till exempel uppstå i samband med operationer, svåra sjukdomar och kraftigt nedsatt immunförsvar. Vanliga svampar som orsakar infektion:

• Jästsvamp – Förekommer naturligt i huden, slemhinnorna och tarmen. Det finns olika sorters jästsvamp – candida och malassezia. Ibland förökar sig svampen och orsakar besvär. Det kan till exempel bero på att den normala bakteriefloran har förändrats eller att immunförsvaret har försvagats i samband med sjukdom eller läkemedelsbehandling.
• Trådsvamp – Kommer utifrån och kan angripa både människor och djur. Svampen orsakar infektioner som kallas för tinea. Det finns olika sorter trådsvamp – alla infekterar kroppen utifrån. Svamparna kan få fäste hos människor, djur eller ibland hos både människor och djur. Du kan smittas av både människor och djur, direkt eller indirekt.

Det finns även andra typer av svamp som kan orsaka infektion eller besvär i kroppen. Dit hör mögelsvamp, som bland annat kan angripa inre organ i samband med allvarlig sjukdom eller kraftigt nedsatt immunförsvar.

Hur ser Flytningarna ut när man har svamp?

Svamp – Du kan få vita och gryniga flytningar från slidan om du har fått svamp i underlivet. Men de kan också vara klara och tunna. Det är också vanligt att det kliar och svider i underlivet om du har fått svamp. Du kan också bli röd och svullen runt slidan.

Varför får jag svamp i underlivet så ofta?

Orsaker till svamp i underlivet – Svampinfektioner orsakas av en jästsvamp, ofta så kallad candida albicans. Den finns naturligt i tarmen och även i mindre mängder på andra delar av kroppen. Om svampen förökar sig kan det leda till en svampinfektion i exempelvis underlivet.

• Vissa personer har lättare att få besvär med candida i underlivet än andra och det verkar finnas en ärftlig faktor.
• Svampen får lättare fäste om slemhinnan är skör, skadad eller om bakteriefloran i slidan eller på penis har förändrats.
• Antibiotikabehandling en vanlig orsak, men även förhöjda blodsockervärden vid diabetes.

Hormonbalansen kan också påverka svampens tillväxt – det är till exempel vanligare att få svamp dagarna innan du får mens och om du äter p-piller. Utlösande faktorer som kan orsaka svamp:

hormonförändringar – graviditet, menstruationscykeln och preventivmedel med hormoner som till exempel p-piller och spiral kan göra att svampen förökar sig antibiotikabehandling – kan rubba bakteriebalansen i slidan nedsatt immunförsvar – till exempel vid sjukdom eller stress förhöjda blodsockervärden – exempelvis i samband med diabetes förhudsbesvär hos män – förhudsinfektion och förhudsförträngning gör att svampen har särskilt lätt att föröka sig friktion mot underlivet – svamp i underlivet kan ibland uppstå efter exempelvis cykling, ridning och penetrerande sex eller samlag.

Det fanns tidigare en uppfattning om att socker och jäst i kosten orsakar svamp, men det finns inga vetenskapliga bevis. Du kan inte få svamp genom munsex och det är ovanligt att en svampinfektion överförs till någon annan från penis eller slidan.

Kan man bada när man har svamp i underlivet?

Byt tampong eller binda ofta. Tvätta inte underlivet för ofta – en gång om dagen med ljummet vatten räcker oftast. Undvik fuktiga underkläder – byt efter bad och träning.

Hur många dagar svamp?

Ha inte samlag när du har svamp – Det är ovanligt att svamp förs över till någon annan om du har samlag. Men ibland kan huden på en penis reagera med en slags allergisk reaktion mot svampen i slidan. Såna besvär går över av sig själv efter några dagar.

Varför luktar tjejer fisk i underlivet?

Här är 7 vanliga orsaker till att det kan lukta annorlunda i underlivet – och råd om när du bör prata med en läkare: – 1. Bakteriell vaginos (BV) Lukt: fiskliknande Bakteriell vaginos är en av de vanligaste orsakerna till annorlunda lukt i underlivet som påverkar 15 till 50 procent av alla med livmoder i fertil ålder,

– Det är ett tillstånd där det råder obalans i den vaginala bakteriefloran, förklarar Elisabeth. Det första symptomet är ofta en fiskliknande lukt som kan leda till en skummig, grå eller grön flytning. Du kanske också upplever klåda och svullnad. Det finns ett antal olika behandlingsalternativ om symptomen på bakteriell vaginos inte försvinner på egen hand.

– En läkare kan ordinera en antiseptisk behandling eller antibiotika, säger Elisabeth. Tyvärr är det inte ovanligt att diagnosen kommer tillbaka efter en antibiotikabehandling. Om du använder preventivmedel, särskilt om du använder spiral, kan det vara till hjälp att byta preventivmedel.

Om du drabbas av dessa symptom bör du låta en läkare undersöka dig och utesluta underliggande faktorer som kan behöva behandlas. Det är extra viktigt om du är gravid, eftersom risken för en tidig förlossning kan öka.2. Toxic shock syndrome (TSS) Lukt: Mycket obehaglig, men vaginal lukt, är ett mindre vanligt symptom i samband med TSS.

TSS är numera en mycket sällsynt sjukdom – den orsakas ofta av högabsorberande tamponger. – Om den här bakterien kommer in i kroppen blir du snabbt väldigt sjuk. Du får en hög feber, blodtrycksförändringar, eventuellt utslag och diarré eller kräkningar, och du kan känna dig svag, säger Elisabeth.

Om du drabbas av dessa symtom måste du direkt åka till akuten. TSS är dock mycket sällsynt numera.3. Om du har glömt att ta ut en tampong Lukt: Mycket tydlig och obehaglig – Det har hänt att en del söker vård för vaginal lukt och det har visat sig bero på att en tampong har lämnats kvar i flera dagar, ibland längre, säger Elisabeth.

Om det händer försämras lukten snabbt, den blir skarp och väldigt obehaglig – så om du upplever att lukten blir allt värre är det bra att kontrollera att du inte har glömt att ta ut tampongen.4. Svampinfektion Lukt: ibland jästliknande Vaginal svampinfektion är väldigt vanligt.

Symptomen brukar vara klåda, en brännande känsla och förändrade flytningar som blir vita och klumpiga. Men flytningarna luktar oftast inte så mycket. – Om dina symptom är så uttalade att det luktar illa bör du uppsöka läkare som utesluter alla underliggande sjukdomar, säger Elisabeth.5. Hormonella förändringar Lukt: Individuell Precis som lukten i underlivet kan förändras under hela menscykeln, så kan även andra hormonella förändringar påverka livmoderhalssekretet.

– Under klimakteriet, och åren efter, kan lukten förändras, berättar Elisabeth. Även under en graviditet, – Du kanske får fler flytningar, som både kan bli tjockare eller tunnare, men de ska inte lukta illa. Om du är gravid och har illaluktande flytningar bör du tala med en läkare eller barnmorska.6.

• Urinvägsinfektion Lukt: Ammoniakliknande Om du upplever en ammoniakliknande lukt är det troligtvis urinet som luktar.
• Detta kan inträffa om du har en urinvägsinfektion,
• Detta är mest sannolikt om du har en urinvägsinfektion som inte behandlas och orsakar en tillfällig inkontinens.
• En infektion som lämnas obehandlad kommer också att orsaka feber, och lukten kommer att vara ganska distinkt, förklarar Elisabeth.

– Ibland kan en ammoniakliknande lukt vara ett tecken på en befintlig inkontinensfråga som personen inte känner till, och dessa bekymmer är mycket vanliga. En läkare eller gynekolog kan ge råd om behandlingsalternativ.7. Gynekologisk cancer Lukt: Metallisk eller avvikande Det är väldigt ovanligt att illaluktande flytningar är symptom på livmoderhals- eller livmodercancer.

Hur får man ett fräscht underliv?

Att tvätta snippan

Du är här:

Det är lagom att tvätta snippan en gång om dagen. Använd bara vatten och undvik att tvätta inne i slidan. Den hålls ren av flytningarna. Du kan tvätta snippan som vanligt när du har mens. Tvätta snippan med varmt eller ljummet vatten. Tvål kan torka ut I börjar de flesta få i slidan. De brukar lukta lite syrligt och är kroppens sätt att skydda den mot bakterier och, Flytningar är alltså bra att ha och inget du ska tvätta bort. I vecken mellan de inre och yttre blygdläpparna kan det samlas lite smegma, som är smuligt och vitaktigt.

1. Smegma håller blygdläpparna mjuka och skyddar mot bakterier och svamp.
2. Smegma är alltså något bra, men behöver ändå tvättas bort eftersom det hela tiden bildas nytt.
3. Gammal smegma kan göra att bakterier börjar växa och det börjar lukta illa.
4. Det räcker att tvätta bort smegman med vatten.
5. Det är lagom att tvätta könet en gång om dagen med vanligt vatten.

Det är det bästa. Det räcker även när du har, Det är bra om vattnet är ljummet eller varmt eftersom kallt vatten inte gör rent lika bra. Huden på könet kan bli torrt om du tvättar det oftare, eller med tvål. Då kan det bli små sprickor och det kan svida eller göra ont, till exempel om du rör på dig eller om du har sex.

1. Smörj könet med oparfymerad olja eller mjukgörande kräm om huden är torr.
2. Elisabet Essegård, barnmorska, Umeå ungdomshälsa Cecilia Birgerson Nordling Här hittar du innehåll om snippan.
3. Artikel Det är lagom att tvätta penisen och pungen ungefär en gång om dagen.
4. Använd bara vatten och var noga med att göra rent under förhuden, runt ollonet.

Artikel Flytningar är en slags vätska som finns i slidan. Flytningarna börjar i puberteten, oftast innan den första mensen. Det är bra och naturligt att ha flytningar i slidan, och beror sällan på någon sjukdom. Fråga UMO Om jag inte har möjlighet att tvätta händerna när de är kladdiga, känner jag ett väldigt obehag.

Hur ska jag tvätta mitt underliv?

Underlivshygien Bemötandet är viktigt när du hjälper någon med den personliga hygienen. Beakta den personliga integriteten. Tillämpa basala hygienrutiner Att behöva hjälp med underlivshygienen kan av många upplevas som obehagligt, speciellt om personalen är av motsatt kön, personalen måste därför ta reda på patientens önskemål.

Observera att män och kvinnor kan vara omskurna. Det innebär för män att de saknar förhud. Kvinnor kan vara utan hela eller delar av blygdläppar och/eller klitoris och de stora blygdläpparna kan även vara ihopsydda. Tvättmomentet ska ske i samråd med patienten, där personalen hjälper till då det behövs.

Personalen bör kontrollera att huden är intakt och att det inte föreligger svullnad eller missfärgning.

Byt vatten om du använder samma handfat som har använts till andra delar av kroppen. Tvätta med vatten eller olja. Tvättkräm är att föredra framför tvål. Om tvål används ska den vara mild och användas sparsamt. Ta en ny tvättlapp varje gång tvättlappen ska doppas i handfatet så att vattnet behålls rent. Förfuktade engångstvättlappar eller tvättbalsam/tvättkräm som inte behöver sköljas bort kan med fördel användas. Området kring könsorganet samt ljumskarna tvättas och torkas noggrant. Kvinnor tvättas framifrån och bakåt för att undvika att föra bakterier mot urinröret. Kvinnors blygdläppar bildar veck. Det är viktigt att tvätta rent mellan vecken. Män tvättas med tillbakadragen förhud som efter tvätten dras tillbaka. Tvätta försiktigt ollonet och där förhuden fäster. Penisskaftet tvättas från toppen ner mot basen. Pungen tvättas från penisbas nedåt mot analöppning. Be patienten lägga sig på sidan och erbjud hjälp vid behov. Tvätta ryggen, skinkorna och avsluta med ändtarmsöppningen. Tvätta bort tvålrester och torka torrt. Det är särskilt viktigt i hudveck. Smörj med fuktighetsbevarande salva/kräm om patienten önskar det.

Byt handdukar som används till underlivstvätt vid varje tvätt. I hemmet görs detta i samråd med patienten. Rengör och desinfektera handfatet. I hemmet räcker det att göra rent utan att desinfektera om handfatet används av en person. Anne Berger, enhetsledare/sjuksköterska, VO Internmedicin hematologi/endokrin/mottagning, avdelning 23, Södersjukhuset, Stockholm Karin Bölenius, universitetslektor, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs.

• Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter.
• Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.
• Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten.
• Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling. : Underlivshygien

Hur lång tid tar det att bli av med candida?

SVAMPINFEKTIONER – Vid intensivvård eller efter större kirurgi Candida-infektioner Svampinfektioner hos patienter inom intensivvården eller som genomgått större kirurgi orsakas oftast av olika Candida -arter. Den vanligaste formen är candidemi, d v s Candida i blodbanan.

1. Liniskt yttrar sig candidemi som sepsis av varierande svårighetsgrad – från antibiotikarefraktär feber till fullt utvecklad septisk chock.
2. En candidemi kan övergå i akut disseminerad candidiasis, varvid metastatiska infektioner med små abscesser i olika organ bildas, t ex i öga, njure och lunga.
3. I likhet med många bakterier kan Candida även orsaka lokalt invasiv infektion, t ex i buken, urinvägarna, pleura, skelett, leder eller kring proteser.

Behandlingsindikation föreligger alltid vid säkerställd Candida -infektion i form av växt av Candida i:

Blododling dragen från perifert kärl Normalt steril vätska, t ex likvor, led- eller pleuravätska Prov taget under sterila förhållanden från en icke dränerad abscess Peritonealdialysvätska vid peritonit eller påvisande av jästsvamp i vävnadsbiopsi från steril lokal

Vidare bör behandling i princip alltid ges om man funnit jästsvamp i peritonealvätska från en patient med nosokomial peritonit. Detsamma gäller vid växt i blod från CVK eller fynd av jästsvamp på CVK-spets om patienten har eller har haft feber eller symtom på sepsis.

• Vid växt av jästsvamp från icke steril lokal, t ex bukabscess med kvarliggande dränage, får behandlingsindikationen ställas i relation till vilka andra agens som isolerats.
• Ju kortare tid dränaget har suttit desto högre relevans har fyndet.
• Växt inom ett dygn efter att dränaget satts talar starkt för en infektion.

Empirisk svampbehandling kan övervägas vid antibiotikarefraktär feber hos svårt sjuka koloniserade patienter med multipla riskfaktorer. Behandlingseffekten verkar dock begränsad hos patienter med stabil cirkulation. Vid nosokomial septisk chock bör däremot möjligheten av svampinfektion alltid övervägas och om patienten har riskfaktorer ska antifungal behandling snarast inledas tillsammans med övrig antibiotikabehandling.

Genomgången bukkirurgi Nekrotiserande pankreatit Akut eller kronisk njursvikt Mer än en veckas vårdtid på intensivvårdsavdelning Behandling med bredspektrumsantibiotika

Kolonisering med Candida kan förekomma på en eller flera lokaler som sår, dränage, luftvägar, urin och feces. Om patienten inte är koloniserad är sannolikheten för invasiv svampinfektion låg. Positiv urinodling från patienter utan KAD (> 10 4 cfu/mL) kan indikera akut disseminerad infektion med nedslag i njuren, vilket i så fall bör bli föremål för utredning och behandling. Patienter med KAD löper stor risk för kolonisering med Candida och en sådan kolonisering skall inte behandlas om inte särskilda skäl föreligger. Behandling Candida-infektion Förstahandsläkemedel vid candidemi är en echinocandin: caspofungin, anidulafungin eller micafungin, När tillståndet stabiliserats och det är frågan om en känslig stam byts behandlingen till flukonazol, Vid terapisvikt är liposomalt amfotericin B ett alternativ. Rekommenderad behandlingstid 2 veckor efter första negativa odling. Längre behandlingar, upp till 1-3 månader, behövs ibland vid akut disseminerad candidiasis. Samma initialbehandling gäller infektioner orsakade av Candida -arter med nedsatt känslighet mot flukonazol, t ex C. glabrata och C. krusei, I dessa fall får man ofta fortsätta behandlingen med echinocandiner under hela behandlingstiden. Vorikonazol kan någon gång användas som ett peroralt alternativ i slutet av behandlingen. Förutom behandling med antimykotika bör patientens CVK avlägsnas och en ny, i de fall en sådan krävs, läggas i ett annat kärl. Denna rekommendation är inte lika stark vid behandling med en echinocandin som vid behandling med flukonazol. CVK ska dock alltid avlägsnas vid persisterande eller recidiverande candidemi, vid tecken på lokal infektion eller om orsakande Candida -art är C. parapsilosis, Aspergillus-infektioner Invasiv infektion med Aspergillus eller andra mögelsvampar är mindre vanlig i denna patientgrupp men förekommer ibland. Förutom vid de traditionella patientgrupperna (se nedan), ses Aspergillus -infektioner främst hos patienter med kronisk lungsjukdom. Patienter med lång tid på intensivvårdsavdelningen efter trauma/sepsis kan ha en påtagligt tidnedsatt T-cellsfunktion och ökad känslighet för dessa infektioner. Andra riskfaktorer är levercirros, njursvikt, diabetes och behandling med kortikosteroider. Aspergillus -infektion har även iakttagits hos intensivvårdspatienter som vårdas på grund av influensa eller Covid-19. Kliniskt kan dessa Aspergillus -infektioner yttra sig som subakut eller kroniskt nekrotiserande, fibrotiserande och/eller kaviterande lungsjukdom. Behandlingen sker i princip på samma sätt som hos patienter med hematologisk eller malign sjukdom, se nedan. Efter transplantation, vid hematologisk eller malign sjukdom I denna grupp är infektioner orsakade av Aspergillus, Mucorales och andra mögelarter vanligare än Candida -infektioner. Ingångsport är oftast lunga eller sinus men ibland kan infektionen utgå även från hud eller tarm. Dokumenterade Candida -infektioner utgörs främst av candidemi. Vid metastatisk Candida -infektion hos neutropena patienter utvecklas inte mikroabscesser som vid akut disseminerad candidiasis utan svampen växer till lokalt och symtom kommer först när antalet neutrofila celler börjar återkomma. Multipla abscesser ses då med CT/MRT i lever, mjälte eller andra organ. Detta tillstånd tar även med adekvat behandling lång tid att läka och har därför kallats för kronisk disseminerad candidiasis eller hepatosplenal candidiasis efter den vanligaste lokalisationen i lever och mjälte. Diagnostik av invasiva svampinfektioner hos patienter med hematologisk eller malign sjukdom eller patienter som genomgått transplantation är förenad med betydande svårigheter. Såväl klinik som diagnostik påverkas av grad och typ av nedsatt infektionsförsvar. Därför sker behandlingen hos dessa patienter oftast på varierande grad av misstanke om invasiv svampsjukdom. Behandling Aspergillus-infektion, verifierad eller misstänkt Vorikonazol och isavukonazol är förstahandsmedel. Liposomalt amfotericin B och posakonazol utgör andrahandsalternativ. Caspofungin har också indikationen aspergillos men effekten är sämre än vid behandling med de övriga. Vid terapisvikt på en azol är liposomalt amfotericin B att föredra. Behandlingstiderna är mycket varierande beroende på utbredning, kliniskt läkningsförlopp och underliggande infektionsförsvar men i verifierade fall rekommenderas behandlingstiden vara minst 6 veckor. Behandling Mucorales-infektion, verifierad eller misstänkt Liposomalt amfotericin B ges i hög dosering. Isavukonazol är ett peroralt uppföljningsalternativ som också kan prövas som primärbehandling om liposomalt amofotericin B bedöms olämpligt, vilket kan vara fallet vid nedsatt njurfunktion. Vid svårbehandlade svampinfektioner som t ex Mucorales -infektioner utgör kirurgi, om sådan är möjlig, en viktig komponent för att minska svampmängden. Behandlingstiden är som vid Aspergillus -infektion beroende på utbredning, kliniskt läkningsförlopp och underliggande infektionsförsvar. I verifierade fall rekommenderas behandlingstiden inte understiga 12 veckor. Behandling Candida-infektion Behandlas i princip efter de riktlinjer som ovan skisserats för patienter inom intensivvården. Behandlingstiden kan dock behöva förlängas i avvaktan på att underliggande infektionsförsvar rekonstitueras. Behandling av kronisk disseminerad candidiasis är ofta komplicerad och kräver långvarig behandling. Behandlingen inleds oftast med liposomalt amfotericin B för att sedan följas upp med någon av azolerna. Någon gång kan tillägg av steroider bli aktuell. Empirisk behandling vid misstänkt svampinfektion hos neutropena patienter På grund av svårigheterna att ställa diagnos och den allvarliga prognosen vid väl etablerad diagnos ges inte sällan empirisk svampbehandling till neutropena eller andra tungt immunosupprimerade patienter vid antibiotikarefraktär feber. Behandlingen insätts efter 4-10 dagar alltefter bedömningen av föreliggande riskfaktorer. Caspofungin eller liposomalt amfotericin B är de preparat som använts mest på denna indikation. Neutropena patienter behandlas oftast tills antalet neutrofiler stigit över 0,5 x 10 9 /L. Med förbättrade diagnostiska möjligheter och användandet av mögelaktiv profylax har behovet av empirisk behandling minskat. Patienter med mögelaktiv profylax som utvecklar feber bör, förutom utredning av eventuell genombrottsinfektion, även utredas med avseende på andra tänkbara orsker till febern. I många fall finns även anledning att kontrollera plasmakoncentrationen av givet profylaxläkemedel. Kryptokock-infektioner Kryptokocker orsakar i de flesta fall en progredierande meningit. Patienter med nedsatt T-cellsfunktion riskerar att infekteras och därför ses infektionen oftast i samband med hiv/aids. Ibland drabbas även patienter med blodmaligniteter eller som behandlas med immunsuppressiva läkemedel. I enstaka fall förekommer infektionen hos patienter utan påtagligt nedsatt infektionsförsvar. Behandlingen inleds helst med en kombination av liposomalt amfotericin B + flucytosin i 2 veckor. Alternativt ges liposomalt amfotericin B enbart i 4-6 v. Om patienten då svarat på initialbehandlingen och har negativ odling övergår man till underhållsbehandling oftast med flukonazol, Underhållsbehandlingen fortgår så länge T-cellsfunktionen är påtagligt defekt och i minst 6-12 månader.

Varför försvinner inte min svamp i underlivet?

Tvätta inte underlivet med tvål – Du ska inte använda vanlig tvål i underlivet eftersom det torkar ut slemhinnorna i underlivet. Använd istället olja när du tvättar underlivet om du har svamp, eller om du ofta får svamp. Det minskar irritationen i slemhinnorna.

• Stryk på oljan och torka av den innan du duschar.
• Då blir du ren samtidigt som vattnet inte torkar ut slemhinnorna lika lätt.
• Du kan prova exempelvis barnolja eller intimolja som finns att köpa på apotek.
• Även oljor som används vid matlagning, som olivolja eller solrosolja fungerar bra.
• Oavsett om du har svamp eller inte räcker det att tvätta underlivet en gång om dagen med ljummet vatten.

När och var ska jag söka vård? Kontakta en om något av följande stämmer in på dig:

Det hjälper inte med behandling med ett receptfritt läkemedel i slidan. Du har svamp på penisen som inte går över av sig själv inom några dagar. Du får svamp i underlivet fler än två gånger under ett halvår. Du är osäker på om du har svamp.

Är du ung kan du kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen kan vara olika på olika ungdomsmottagningar. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha och hjälp att bedöma symtom. Hur kan jag förebygga svamp i underlivet? Det är svårt att ge råd om hur du kan undvika svampinfektioner, eftersom det inte finns tillräckligt mycket kunskap om orsakerna till dem.

Kan män få svamp av stress?

Kan återkommande svampinfektion vara ett tecken på stress? – Ibland kan återkommande svampinfektion vara ett symptom på kronisk stress. Det är dock sällan den enda orsaken. Forskning har visat att stress kan ha en signifikant effekt på immunsystemet. Det kan störa den känsliga balansen mellan bra och dåliga mikroorganismer i kroppen som kan utlösa en ökning av jästtillväxten. Stress orsakar också en ökning av hormonet kortisol.

Kan man få svamp av trosskydd?

Undvik tvål och trosskydd – En god personlig hygien är bra för intimhälsan. Men man bör undvika alltför frekvent tvätt och starka tvättmedel. – I stället för tvål är det bättre att använda sura tvättlösningar eller bara vatten. Trosskydd ska inte användas hela tiden.

De ökar fuktigheten i intimområdet och kan orsaka klåda, förklarar Jakobsson. Har man ofta symtom lönar det sig att prova tampong eller menskopp som mensskydd i stället för bindor. Alltför åtsittande kläder som inte andas kan också orsaka symtom hos en del kvinnor. Intimområdet kan smörjas med oparfymerad olja, som finns på apoteket.

Jästsvamp trivs i en söt miljö. Att minska på sockret i kosten kan därför hjälpa mot återkommande jästinfektioner. Att dagligen äta naturell yoghurt som innehåller mjölksyrebakterier kan också hjälpa. Däremot behöver man inte undvika bakverk som bakats med jäst.

Vad dödar svamp?

Nagelsvamp – Nagelsvamp angriper oftast tånaglarna och påverkar nagelns utseende. På huden kan svampinfektioner ge röda utslag, klåda, fjällning eller sårig hud. På fotsulan kan huden bli torr och fjällande. Infekterade slemhinnor i munnen kan bli kraftigt röda, ibland med vita beläggningar.

Det kan också svida. Ibland kan det uppstå sprickor i mungiporna. De tydligaste symtomen på svampinfektion i underlivet är klåda och irritation. Kvinnor kan ibland få en luktlös vit grynig flytning. Nagelsvamp gör att nageln blir gulaktig, förtjockad och uppluckrad. Svampinfektioner kan ibland vara svåra att skilja från andra hudsjukdomar.

När och var ska jag söka vård? Kontakta en om du tror att du har något av följande:

Torsk Ringorm Hårbottensvamp Nagelsvamp Svamp på fotsulan eller i hudveck.

Kontakta också en vårdcentral om du har behandlat med receptfritt läkemedel i några veckor men inte blivit bättre. Vänta tills det blir vardag om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att, Kontakta din tandläkare om du har tandprotes och tror att du har svampinfektion i munnen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha, Då kan du få hjälp att bedöma dina symtom och var du kan söka vård. Eftersom svamp trivs där det är varmt och fuktigt är det bra att hålla huden ren och torr. Använd så luftiga kläder eller skor som möjligt. Det finns flera olika receptfria läkemedel som motverkar svamp och som kan användas vid följande svampinfektioner: Vilket läkemedel du ska använda beror på var på kroppen du har besvär.

Läkemedel i form av kräm, gel, lösning och schampo används mot infektioner i hud och hårbotten. Det finns kräm som även innehåller kortison, som lindrar klåda. Nagelsvamp behöver inte behandlas om du inte har besvär av nagelförändringarna. Det finns ett medicinskt nagellack som du kan köpa om en läkare har konstaterat att du har nagelsvamp.

1. Svampinfektioner i slidan kan försvinna av sig själv och då behöver du inte göra någonting.
2. Om du har så mycket besvär att du vill behandla dig finns vagitorier och vaginaltabletter. Det är,
3. Vaginalkräm och vaginalgel kan användas både i slidan och runt slidmynningen.
4. Fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns för dina besvär.

Det finns även andra läkemedel som du kan få på recept av en läkare. Allvarliga svampinfektioner Ibland kan svamp infektera olika organ i kroppen, till exempel lungorna, tarmen, urinvägarna och hjärnan. Det kallas invasiva svampinfektioner. Sådana infektioner är ovanliga men allvarliga.

• Risken för invasiva svampinfektioner ökar om ditt immunförsvar är försämrat.
• Det kan till exempel vara om du har en sjukdom som cancer, hiv eller dåligt kontrollerad diabetes.
• Detsamma gäller om du har fått ett organ transplanterat eller behandlas med cytostatika.
• Risken ökar också om du får dialys, har brännskador eller har genomgått en stor operation.

Ett vanligt symtom är feber. I övrigt kan symtomen vara diffusa och beror på vilket organ som är infekterat. Åsa Schelin, 1177.se, nationella redaktionen Kristina Lewis, hudläkare, Stockholm : Svampinfektioner

Kan man få svamp av att använda trosskydd?

Svampinfektion under mens – Överproduktionen av Candida kan explodera under mensen. I dessa fall är det extra viktigt att använda underkläder som andas och sköta hygienen. Ditt underliv ska dock inte tvättas för mycket! Och tvätta bara med vatten eller med en mild tvål med ett pH-värde under 7.

• Ofta är dock vanligt vatten det bästa.
• Under infektion bör användningen av bindor och trosskydd undvikas eftersom de inte andas och därmed främjar tillväxten av svamp.
• Menskopp är det bästa mensskyddet under en svampinfektion eftersom koppen tillåter dina nedre regioner att andas och stör inte den naturliga fuktbalansen.

Om infektionen är invändig och svampmedicinen inte kan tas oralt eller en vagitator (alltså en vaginaltablett) har ordinerats, ska medicinen användas på kvällarna. I dessa fall rekommenderas inte användning av en tampong eller menskopp, men som mensskydd kan bomullspads användas eftersom de skyddar mot läckage och tillåter din vagina att andas.

Vad händer om man inte behandlar svamp i underlivet?

Ha inte samlag när du har svamp – Det är ovanligt att svamp förs över till någon annan om du har samlag. Men ibland kan huden på en penis reagera med en slags allergisk reaktion mot svampen i slidan. Såna besvär går över av sig själv efter några dagar.

Vad händer om man inte behandlar svamp i slidan?

Undvik sex när du har svamp i underlivet – Det kan göra ont att ha slidsamlag eller andra typer av sex när du har en svampinfektion eftersom slemhinnorna i slidan eller på ollonet är irriterade. Därför bör du inte ha slidsex så länge du har infektionen och det gör ont eller på annat sätt känns obehagligt.

Kan man ha kronisk svamp i underlivet?

Bakgrund – Under den fertila perioden drabbas 50-75% av alla kvinnor av en behandlingskrävande candida vaginit (3). Ungefär häften av dessa kvinnor får upprepade skov, varav ett mindre antal får ständigt återkommande recidiv (4,5). Sporadisk vaginal candida infektion orsakas till mer än 80% av Candida albicans.

I en studie på kvinnor med upprepade underlivsbesvär visade det sig att 15 % av dem var koloniserade med C. albicans med nedsatt känslighet för en eller flera azoler (7). Vid återkommande, kronisk Candida vaginit har även andra Candida-arter såsom C. glabrata utpekats som orsak till besvären (1).C. glabrata uppvisar ofta reducerad in vitro känslighet för azoler och polyener (2).

Candida kan förekomma i vagina med en frekvens på 5-30 % utan att orsaka några obehag. Vi har funnit att preventivmedel såsom kopparspiral signifikant ökar frekvensen av candida-bärare (från 8.7 till 20 %). I en studie i USA har man visat att kvinnor som köpt receptfritt på apotek för egenvård av candida vaginit endast i en tredjedel av fallen (33.7 %) hade rätt diagnos, medan 19 % hade en koexisterande bakteriell vaginos (6).

I vår egen studie av kvinnor, som valt egenvård med receptfri antimykotika, visar preliminära resultat att säkerheten i egendiagnosen tycks vara omvänt beroende av hur många episoder av förmodad candida vaginit kvinnan genomlidit tidigare (tre eller fler). Kvinnor med återkommande underlivsbesvär har oftare inkorrekt egendiagnos (odlingsverifierad, 58 %).

Vi vet att många kvinnor, då de nämner att de har underlivsklåda, får råd per telefon att köpa dessa preparat. Men även bakteriell vaginos, genital herpes och Lichen planus kan ge upphov till liknande symptom. Det är inte bara över-/felbehandlingen och risken för resistensutveckling som är ett orosmoment; man har också anledning att misstänka att ett upprepat och långvarigt bruk av lokalbehandlingspreparat som antimykotika, kan ha en irritativ effekt på det känsliga hud-slemhinneområdet i slidingången (8).

Kan man bli av med kronisk svamp i underlivet?

Behandling/stöd – Behandlingen inriktas på att behandla Candidainfektionerna och andra infektioner och komplikationer som kan uppstå. I svåra fall kan det bli aktuellt med hematopoetisk stamcellstransplantation. De flesta med sjukdomen behöver kontakt med flera olika specialister och det är viktigt att insatserna samordnas.

1. Candidainfektionerna behandlas med läkemedel mot svamp.
2. I första hand med azolföreningar, där den mest använda är flukonazol.
3. Vissa arter av Candida är resistenta mot flukonazol och då finns andra effektiva azolföreningar.
4. Behandlingen måste som regel ges förebyggande och livslångt.
5. Bakteriella infektioner behandlas med lämplig antibiotika utifrån odlingsprov.

Mot herpesinfektioner finns särskilda läkemedel. Autoimmuna sjukdomar som inflammation i tarmarna och/eller i andra organ behöver ibland behandlas med kortison, tillfälligt eller under en längre tid. Vid inflammatorisk tarmsjukdom kompletteras ofta kortisonbehandlingen med immunhämmande läkemedel för att minska behovet av kortison och undvika de biverkningar som kan uppstå.

Vanliga biverkningar vid behandling med höga doser kortison är hämmad längdtillväxt (hos barn), urkalkning av skelettet (osteoporos), hämmat immunförsvar, viktuppgång, psykiska symtom med humörsvängningar och sömnsvårigheter samt risk för grå och grön starr. Bristande sköldkörtelfunktion (hypotyreos) behandlas med tillskott av sköldkörtelhormon och diabetes med insulin.

Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom) behandlas med hydrokortison. Cerebrala aneurysm kan vid behov behandlas efter diskussion med neurokirurgisk och neuroradiologisk expertis. Behandlingen görs antingen kirurgiskt eller genom så kallad coiling. Coiling innebär att man via en tunn slang (kateter), som förs upp till aneurysmet från en artär i ljumsken, fyller ut aneurysmet som då täpps till och isoleras från det normala blodkärlet.

En ny behandling med januskinashämmaren ruxolitinib prövas nu (2017) vid den form av sjukdomen som beror på mutation i genen STAT1, Ruxolitinib hämmar den felaktiga aktiveringen av proteinet STAT1 och har visat sig stabilisera sjukdomen och läka ut Candidainfektioner, samt också oväntat förbättra hårväxten.

Erfarenheten av behandlingen är dock begränsad och kunskap saknas om läkemedlet kan förhindra utvecklingen av exempelvis autoimmuna reaktioner. När det gäller vaccinationer behöver det göras en individuell bedömning för att avgöra om vaccinering är lämpligt.