Vad Kan Man Använda Gran Till?

Gran fakta och egenskaper – Gran ( Picea abies på latin) är ett av Skandinaviens vanligaste träd. Träslaget är ofta mjukare och ljusare än furu. Gran förekommer i såväl sågade träprodukter som massaved. Hållfasthet: Medelhårt och elastiskt. Vanliga användningsområden: Byggnadsvirke, stråkinstrument, golv, emballage.

Vad är bäst gran eller furu?

Alternativet gran – Trots sämre motståndskraft mot röta används ofta gran till ytterpanel. Gran är lättare än fur, och segare, varför det lämpar sig till exempel för dymlingar, i bärande konstruktioner som åsar och sparrar. Gran är även ett utmärkt golvträ, lite hårdare än furan och framför allt på sikt ljusare än fur, som har en förmåga att mörkna i kärnveden.

Vilket som är vackrast är en smaksak och det slutliga utseendet är helt beroende av hur golvet hanteras vid inläggningen och den famtida behandlingen. Förr då man använde huggna timmeråsar som golvbjälkar och isolerade med spån, jord, torv, löv m.m., var det inte så noga med avståndet mellan bjälkarna men så hade golvbräderna en betryggande tjocklek av ungefär 2 tum (50 mm).

Lägger man ett nytt golv idag över bjälkar på 60 cm centrumavstånd, räcker det om golvträet har en minsta tjocklek av 32 mm. Vid normala rumsbredder använder man oftast bjälkar av 45 x 195 mm, vilket ger 195 mm isoleringsutrymme och plats för ledningsdragningar.

Vad är skillnaden mellan gran och furu?

Fakta: Hur kan man skilja mellan furu och gran? Kärnveden hos furu har mörkare färg än splintveden och syns väl. Granens kärnved och splintved har samma färg hos det torkade virket, varför man inte kan urskilja kärnan hos torkat virke. Gran har ofta små pärlkvistar mellan grenvarven, vilket furu inte har.

Vad är hårdast furu eller gran?

Publicerad 2003-09-01 Uppdaterad 2021-06-24 Virkets hårdhet är en betydelsefull egenskap i en del sammanhang, till exempel i golv. Hårdheten är också kopplad till densiteten och ju högre densitet desto större hårdhet. Hårdhet mäts normalt genom att en liten stålkula pressas ner i träytan med en viss bestämd kraft.

	Hårdhet (Brinelltal)
Träslag	Ändyta	Längsyta
Al	3,7	1,4
Alm	6,4	2,1-3,8
Ask	6,5	3,0-4,1
Balsa	0,7	0,2-0,3
Björk	–	2,2-2,7
Rödbok	7,2	2,7-4,0
Ek (europeisk)	6,4-6,6	3,4-4,1
Furu	4	1,9
Gran	3,2	1,2
Lärk (europeisk)	5,2	1,9-2,5

Vad är bäst gran eller tall?

Gran på G24 och bättre, tall på svagare marker. Det är vad läroböckerna säger, men nu omprövas råden. På FRAS webbinarium presenterades nya data som pekar på att tallen har ett försprång även på lite bättre marker. Och att blandskogen är en räddningsplanka när trädslagsvalet är osäkert.

Urban Nilsson från SLU, Stefan Olsson från Stiftelsen Skånska Landskap och Magnus Petersson från Södra stod för presentationerna vid FRAS webbinarium den 25 mars. De 74 inloggade åhörarna fick lyssna och diskutera under temat “Tall, gran eller både och?”. Ett tema som vidgades till hur även andra trädslag kan behövas för att berika mångfalden i den svenska skogen.

Webbinariet modererades av FRAS-doktoranderna Mikolaj Lula och Per Nordin. Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU i Alnarp, inledde med en presentation av pågående, och ännu opublicerade, studier om tallens och granens produktion inom FRAS-programmet.

• Traditionellt har vi haft en bild av att granen är överlägsen på nästan alla marker i södra Sverige.
• Denna bild är förstärkt av data från Riksskogstaxeringen där provytor med trädslagen jämförs med varandra.
• Riksskogstaxeringens jämförelser är problematiska eftersom provytorna på olika platser sorteras med hjälp av ståndortsfaktorer.

I vår studie har vi i stället jämfört alla försök där tall och gran växer intill varandra på samma ståndort. I studien, som är en del i Mikolaj Lulas doktorandarbete, ingår 47 jämförelser i södra och mellersta Sverige och 39 i norra Sverige. Här visar det sig att tall växer bättre än gran ända upp till ståndortsindex G30 i södra Sverige.

Det betyder att tallen överträffar granen på hela två tredjedelar av skogsmarken i södra Sverige. Urban Nilsson presenterade också data från blandskogsförsök där det visat sig att blandning mellan tall och gran växer bättre än genomsnittet för vart och ett av trädslagen. – Blandskogen är en räddningsplanka om vi är osäkra på vilket trädslag som växer bäst, säger han.

Stefan Olsson arbetar för Stiftelsen Skånska Landskap som förvaltar 10 800 hektar mark för sex markägande stiftelser. Här är inriktningen mångbruk där uthållig skogsproduktion samsas med mål som friluftsliv, rekreation och biologisk mångfald. För friluftslivet betyder skogens ålder och variation i skogslandskapet mer än trädslaget i sig.

Både tall- och granskogen blir en vägg fram till första gallring i 20-årsåldern, och det är först i 60-årsåldern som skogen blir riktigt attraktiv för friluftslivet. I det produktionsinriktade skogsbruket är det då dags att börja med en ny föryngring. Vi försöker i stället hålla kvar skogen lite längre på strategiska platser, säger han.

För att öka variationen och öppna upp landskapet kommer mer av stiftelsens granskogar att omföras till lövskog. I första hand gäller det de skogar som utnyttjas av friluftslivet eller som är viktiga för den biologiska mångfalden. Den utökade hänsyn som gäller för stiftelsens skogsbruk ger cirka 15 % lägre nuvärde än om produktionen hade maximerats.

– Men vårt skogsbruk ger många icke-monetära vinster. I slutändan blir det en nettovinst, menar Stefan Olsson. Magnus Petersson, skötsel- och teknikchef på Södra, har följt FRAS-programmets forskning med intresse. Det finns en stark strävan att öka andelen tall i Götaland. – Vi har också haft uppfattningen att gran är överlägsen på de flesta ståndorter, så FRAS-programmets resultat är väldigt intressanta, säger han.

Dagens rekommendation för Södra är att ha 24 % tall, 32 % blandskog och 44 % gran, och enligt Magnus Petersson skulle mycket vara vunnet om rekommendationerna kan efterlevas. I praktiken minskar dock andelen tall. I ungskogen utgör tall bara 20 % medan den i genomsnitt står för 30 % av volymen i hela skogen.

Och det är betesskadorna som bidrar till det sämre resultatet i ungskogen. – Det är långt till målet att högst 5 % av ungskogen får vara skadad av älgbete, nu ligger vi på ungefär 15 %, säger Magnus Petersson. Södra driver projektet Kraftsamling tall för att öka andelen tall och minska betesskadorna. Genom Skogsstyrelsen pågår samtidigt kampanjen Mera tall.

– Vi ser ändå resultat av våra satsningar. Tallens andel av Södras plantförsäljning har ökat från en bottennotering under 5 % år 2007-2008 till över 15 % idag, och om några år räknar vi med över 20 %. – Dessutom har vi som mål att öka andelen blandskog av tall och gran i hela Götaland, avslutar han.

Vilka växter tycker inte om gran?

Granen står så grön och grann i stugan. – Det första du bör tänka på när det gäller julgranen när du tar in den i bostaden är att om den är alldeles nyhuggen så reagerar krukväxterna starkare på etylenet från granen än om granen är huggen för någon eller några veckor sedan. Följande växter är mycket känsliga för granen och dess etylen: Begonia, browallia, fuchsia, hibiskus, kalanchoe, (våreld, höstglöd) karpaterklocka, kornettblomma, pelargon, rumskaks, solanum, ödesträd. Följande krukväxter är mindre känsliga för granen och dess etylen: Aralia, femöring, guldax, julstjärna, kardinalblomma, toffelblomma.

Är gran billigt?

Så mycket vill vi betala för julgranen tor, dec 12, 2019 14:02 CET Priset på julgranar säger mer om hur vi värderar julstämning än faktisk kostnad för granen. Det “perfekta priset” är 299 kronor. Ett oväntat resultat är att unga granköpare villiga att betala mer för sin gran än äldre. Årets julgransförsäljning har dragit igång.

• Granen är en viktig del av julstämningen i våra hem, men hur mycket vill vi betala för den? Analysföretaget Atenga Insights har undersökt frågan.
• Vi ser ett prisintervall för den vanliga rödgranen mellan 200 kronor och 400 kronor.
• För billigt uppfattas som dålig kvalitet.
• Sedan går det en skarp gräns vid 500 kronor där en så kallad prisvägg ligger.

Över den summan är väldigt få villiga att gå, säger Robert Tinterov, vd Atenga Insights. Genom att fråga allmänheten går det att skapa en modell och en graf där försäljningen framgår vid olika priser. – Kanske tror många att en billig gran är mer efterfrågad, men det stämmer inte.299 kronor är det pris då försäljningen blir som störst.

För föreningar och andra organisationer som säljer granar är det här betydelsefull kunskap. Rätt pris kan hjälpa dem att få in mer pengar, säger Robert Tinterov. Ett resultat som kanske förvånar är att unga är villiga att betala mer för julgranen än äldre. – Normalt är unga mer priskänsliga än äldre, men det gäller inte för julgranen.

Kanske uppfattas den mer som en del i heminredningen bland yngre, säger Robert Tinterov. Fakta från prisanalysen:

För en vanlig rödgran ligger prisintervallet mellan 200 och 400 kronor. Det optimala priset för försäljarna är 299 kronor. Unga är beredda att betala mer för en gran än äldre. Betalningsviljan sjunker med stigande ålder. Skillnaderna är små beroende på bostadsort. Inte heller typ av boende påverkar. Att stockholmare vill betala mycket mer för sin gran är alltså en förlegad bild. Vanlig rödgran är det som flest efterfrågar, 42 %. Kungsgran efterfrågas av 35 % medan 23 % föredrar en plastgran.

Om prisanalysen Analysen bygger på data som samlades in i november 2019 av Atenga Insights. För ytterligare information: Robert Tinterov, 070-249 77 90 Om Atenga Insights: Taggar:

: Så mycket vill vi betala för julgranen

Vilken gran håller längst?

Vilken julgran barrar minst? – Den julgran som barrar minst är kungsgranen (Abies nordmanniana). Kungsgranen barrar knappt alls. Den är inte lika känslig för uttorkning och är därför mycket tåligare då den kan lagra vatten i stammen. När kungsgranen blir för gammal (om man sköter den rätt) så faller inte barren av utan barren gulnar istället.

Vilken gran säljs det mest av?

Rödgran EKO – (Picea abies) är ett barrträd i gransläktet och familjen tallväxter. Rödgranen är den julgran som vi kallar den vanliga svenska julgranen och är ett av de vanligaste träden i Norden.80% av de 3 miljoner granar som säljs som julgran är av arten rödgran.

Den har ofta ganska korta barr. Utseendet i övrigt kan variera, de kan vara tätväxande eller ha mer sparsamt med grenar. Det finns både breda och smala rödgranar. Vi väljer den framförallt för doften. Det är viktigt att du vårdar den rätt för maximal livslängd. Läs gärna våra tips & råd, Vi använder inga gifter eller besprutningsmedel.

Inte heller maskiner används och när ogräs ska bort mellan granplantorna släpper vi ut fåren som betar för glatta livet. Granens utseende beror delvis på jordmån och växtens läge, varav flera sorter har beskrivits: gårgran, margran, hänggran, med mera.

Detta är samma sorts gran, men växtsättet ger dem olika karaktär. Vi har odlat rödgran sedan 70-talet och vi avverkar den när den är mellan 6 till 10 år gammal. Rödgranen kan uppnå 60 meters höjd och en ålder av över 400 år. I södra och mellersta Sverige blir den dock sällan över 200 år, men avverkas vanligen långt tidigare.

Man har dock hittat granar på Fulufjället vars rotsystem innehar flera är över 8000 år. En av dem, Old Tjikko, har daterats till 9550 år gammal, vilket gör den till världens 3:e äldsta kända levande organism och världens äldsta individuella trädklon. Rödgranen passar också utmärkt som bordsgran.

Vilket träslag håller bäst i vatten?

Trä och fukt Virke som används utvändigt bör i första hand vara gran, som i till exempel utvändiga panelbrädor. Av samma skäl bör ett fönster vara tillverkat med kärnved av furu.

Kan man räkna ut hur gammal en gran är?

Frågeställare Karl-Erik Jansson Besvarades av Lars Lundqvist, forskare, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU tisdag, 21 juni, 2016 – 12:41 Fråga Hej! Jag har en stor gran som jag vill veta ålder på utan att fälla ned den och räkna års ringarna.

Hur gör jag då? Svar Hej Karl-Erik! Det säkraste sättet att åldersbestämma ett träd är att räkna årsringarna. Det kan man naturligtvis göra genom att fälla trädet och sen titta på årsringarna på stubben, men ett enklare sätt är att använda en så kallad tillväxtborr och ta ut en borrkärna som man sen räknar årsringarna på.

Man kan då borra trädet i marknivån eller i stubbhöjd eller nån annan höjd för att få veta hur länge sen det är som trädet var så högt. För den som inte har tillgång till en tillväxtborr finns möjligheten att räkna antalet grenvarv från toppen och nedåt.

Detta sätt fungerar bra på tall, som normalt bara sätter en uppsättning grenar per år och där dessa dessutom sitter i tydliga grenvarv där ett års toppskott börjar. På gran är det betydligt svårare eftersom granar utvecklar kvistar/grenar även mellan grenvarven. Om man är riktigt observant brukar det dock ibland gå att se skillnad på de grenar som sitter i ett tydligt grenvarv på samma nivå där ett års toppskott börjar och de enstaka grenar som utvecklas mellan dessa noder.

Lars Lundqvist Institutionen för skogens ekologi och skötsel Publicerad: ons, 2016-06-01 20:17

Hur dödar man en stor gran?

För att snabbast döda en gran så fäller man den. Eller sågar ett snitt runt stammen. Att hålla på med kopparspik är farligt för miljön, koppar är giftigt och bryts aldrig ner. Lövträd blir man bäst av med genom att använda Ecoplug.

Hur hög gran ska man ha?

200-250 cm är något större och maffigare. Passar för stora vardagsrum för att skapa rätt julatmosfär. Har man en högre tak än normalhöjd (240 cm) så är 250-300 cm perfekt.350-uppåt för de allra största platserna, oftast väljs den längden för utomhusbruk.

Varför har man gran?

Lite historia om julgranen – Nu när ni har en liten grundläggande kunskap om julgranen kanske ni undrar när och varför den började användas? Julgranen har nämligen sitt ursprung redan från tidigt 1400 tal i Tyskland. Under denna tid tog protestanterna in dekorerade träd (inte nödvändigtvis en gran) in i hemmen under julen.

Man tror att under denna tid gjordes detta för att skydda hemmen mot onda makter och väsen vilket man trodde starkt på under denna tid. På denna tid var det dock inte en julgran i den mening vi ser den idag. Det va mer dekorerade träd, kvistar eller stänger. Julgranen så som vi ser den är ett relativt modernt påfund.

Så sent som tidigt 1900 tal tog den moderna granen över hemmen och är den typ av gran vi ser idag. Men det gick stegvis. Redan på 1800 talet började man förvandlingen till vår moderna gran genom att pynta träden med stearinljus som nu på senare tid har bytts till elektriska ljusslingor.

1. Man började även att pynta dem med rosor, färgat papper, glitter och sötsaker.
2. Förvandlingen har inte stannat av, fortfarande idag förändras julgranen på olika sätt både i material, pynt, placering och användande.
3. Det senaste jag skådat är att hänga sin julgran upp och ned i taket för att spara plats.

Detta framförallt hos dem med mindre hem och i lägenheter. Hoppas du med denna artikel har fått en lite djupare inblick i julgranen och dess historia. : Varför har vi julgran inne under julen?

Hur mycket kostar en stor gran?

Genomsnittliga virkespriser fritt bilväg, 3:e kvartalet 2022

	Norra Norrland	Södra Norrland
Sågtimmer tall	497	521
Sågtimmer gran	505	518
Massaved barr (tall)	289	314
Massaved gran	304	313

Kan man ta in en nyhuggen gran direkt?

Skötselråd för barrfri julgran – Så här står granen garanterat grön och grann i stugan hela julhelgen.

Välj en gran med tyngd, då är den nyhuggen och inte uttorkad. Be försäljaren göra ett nytt snitt. Ställ granen direkt i vatten när du kommer hem. Satsa på en rejäl granfot med tyngd och gott om plats för vatten. Vattna dagligen de första 3 dagarna med ljummet vatten, Tillsatser behövs inte, socker ger bara bakterietillväxt som täpper till kärlen. Denna punkt är avgörande för fortsatta trivseln, nu är kärlen vattenfyllda och du behöver bara vattna sparsamt eller knappast alls (beroende på hur varmt granen står) under julhelgen. Granar utsöndrar gaser, terpener, som vissa krukväxter är känsliga för. Märker du att någon slokar, flytta krukväxten till ett annat rum.

Foto: Karin Elmberg, Timo Newton m fl.

Hur gör man med granen?

Så här får du julgranen på plats –

Ta av nätet och låt granen räta ut sig. Ställ gärna trädet i ett garage eller intill husväggen innan du tar in den i värmen så att den vänjer sig vid varmare omgivning. Det bästa för granen är om det inte blir för stor temperaturskillnad för snabbt. Snitta om granen med en yxa eller såg och ställ den i vatten, gärna redan när den står utomhus. Väl inomhus placerar du granen i en stadig julgransfot som säkerställer att den alltid står i vatten. Sedan är det bara att pynta!

Kan man plantera om en gran?

Kan man gräva upp en gran på vintern och plantera om den? Frågeställare Anette Lindström Besvarades av Göran Peterson, Skog och träteknik, Linnéuniversitetet Fråga Hej! Kan man gräva upp en gran på vinter och plantera om den på ett annat ställe, eller spara den med jorden runt rötterna och plantera den till våren ? Svar Hej Anette! Jag förutsätter att din fråga rör en mindre granplanta (lägre än ca 0,5 m) och inte något större träd.

1. Då är det bäst att plantera om plantan direkt.
2. Det får naturligtvis inte vara tjäle i marken om det ska fungera.
3. Det går alltså bra att gräva upp en granplanta med jordklump under sen höst då knoppar och skott har invintrat.
4. Den kan sedan planteras på ny plats där det finns jord så att man kan gräva upp ett lagom stort hål.

Tryck till jorden runt plantan så att det inte blir luftfickor. Under förflyttningen ska plantan vara i kyla, d v s utomhustemperatur, och inte tas in i “stugvärmen” så att knopparna kan börja växa. Man bör undvika att lagra plantor en längre tid. Det är framför allt rotsystemen som är känsliga.

Vilken gran luktar mest?

Rödgran är den sorts julgran som doftar mest gran. Kungsgran och silvergran har inte mycket doft alls. Blågran har en karaktäristisk doft som en del tycker doftar för skarpt.

Hur länge håller sig en gran?

En gran kan hålla sig färsk i flera veckor, förutsatt att man har skött om granen rätt.

Vad är speciellt med gran?

Granen är Sveriges vanligaste träd och trivs på bördig, kalkrik mark med god tillgång på vatten. Efterson granen kan växa i svagt ljus konkurrerar den lätt ut andra träd. Därför präglas våra skogar av gran. En fullväxt gran sträcker sig omkring 45 meter över marken.

Är furu bra kvalitet?

Träets naturliga beständighet – Olika träslag har olika naturlig motståndskraft mot angrepp av träförstörande organismer som rötsvampar och träförstörande insekter. Splintveden i alla träslag är generellt sett inte motståndskraftig mot biologiska angrepp, medan kärnvedens naturliga motståndskraft varierar från ringa till mycket motståndskraftig, en egenskap som först visar sig då träet blir naturligt exponerat för i första hand fukt.

Kärnved består av inaktiva träceller. De öppningar mellan fibrerna som finns i splintveden och som möjliggör vattentransporten är här stängda och fungerar inte längre som transportväg. Kärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport förutom i ändträ. Splintveden suger vanligtvis upp betydligt mer vatten än kärnveden i alla riktningar.

I virke som beställs som kärnvirke får inte splintved förekomma då den naturliga beständigheten inte uppfyller kraven i tabellerna 12 och 13, Klassificering av naturlig beständighet baseras vanligtvis på kärnvedens resistens mot rötsvampar i markkontakt, se även standarden SS-EN 350 och tabell 13,

• Utöver träets naturliga beständighet är olika träslags hygroskopicitet (förmåga att ta upp och avge fukt) en karakteristisk naturlig egenskap som också varierar kraftigt med hänsyn till träslag och som spelar roll för användningen av olika träslag till olika ändamål.
• När man talar om träslag med hög naturlig motståndskraft i markkontakt avses vanligtvis kärnved av importerade träslag som till exempel teak, iroko, cumaru, falsk akacia (robinia) och jättetuja (Western Red Cedar).

Av våra inhemska träslag har kärnved av ek bäst naturlig beständighet, medan beständigheten hos kärnved av furu och lärk är relativt måttlig i markkontakt och sinsemellan i stort sett lika. När det gäller gran, som är vårt viktigaste träslag för byggvirke, klassificeras det i den lägsta beständigheten i markkontakt.

Men tack vare att gran, vars kärna inte visuellt kan skiljas från splint i torrt tillstånd, är mindre hygroskopiskt och därför tar upp fukt långsammare än furusplint, kan granens naturliga beständighet anses som något bättre än den vedertagna klassificeringen, speciellt ovan mark. Gran har därför visat sig vara väl lämpat för vissa användningsområden, som till exempel i utvändiga panelbrädor och fasaddetaljer.

Tabell 12 Naturlig beständighet mot rötsvamp hos kärnved i markkontakt Hoppa över tabell

Träslag	Beständighetsklass
Al	5
Ask	5
Björk	5
Bok	5
Lönn	5
Gran	4
Douglasgran (europeisk)	3-4
Furu	3-4
Lärk	3-4
Ek	2-4
Jättetuja (Western Red Cedar)	2
Teak	1-3
Cumaru	1-2
Iroko	1-2
Robinia (falsk akacia)	1-2

Klassificering av naturlig beständighet hos kärnved av träslag enligt SS-EN 350. Beständigheten indelas i fem klasser: 1 = Mycket beständig 2 = Beständig 3 = Måttligt beständig 4 = Ringa beständig 5 = Icke beständig

Hur ser man skillnad på gran och furugolv?

Vad är skillnaden mellan furugolv och grangolv? – Att välja furu- eller grangolv är till stor del en smaksak, de olika materialen skiljer sig inte nämnvärt i hårdhetsgrad och båda ger en naturlig varm känsla. Till utseendet kännetecknas furu av en tydlig ådring (ett ljusare trä med mörkare kärna) medan gran inte har ett lika kontrastrikt mönster.

Varför välja gran och inte furu till takstolar?

Ska du välja gran eller fur? Brädgården bågnar av brädor, stolpar och skivor i ljust trä, som du kan använda till alla dina byggprojekt. Men det har betydelse om du väljer gran eller fur, för det finns små skillnader i deras egenskaper och vad de passar bäst till.

– Du måste vara inloggad för att kunna spara artiklar Det mesta av den gran du hittar på brädgården, är rödgran. Träet är lite mjukare, lättare och ljusare än fur, Det är inte heller någon stor skillnad mellan den innersta kärnveden och den yttre splintveden. Gran har normalt färre och mindre kvistar än fur och de är ofta svarta och hårda.

Gran innehåller mindre kåda än fur, men kådan samlas ofta i relativt stora gömslen, som varierar från 3 till 8 cm i diameter. Från dessa gömslen kan det sippra ut stora mängder kåda – man säger att träet svettas kåda. Hålls kärnvirket torrt och fritt från kontakt med fuktig jord, kan det hålla i upp till ca 60 år.

Ligger det permanent i sötvatten, kan det hålla i flera hundra år. Impregnering Gran passar generellt bättre till utomhuskonstruktioner än fur, eftersom träet har en stängd cellstruktur. Därför är det också svårare att impregnera. Det kan dock tryckimpregneras, om träet inte är tjockare än 25 mm. Utomhus kan gran både stå obehandlat (under tak) eller ytbehandlas med olika sorters trägrund och färg.

Gran finns också i en genomimpregnerad version som kallas “Superwood”. Fördelar:

Tar upp mindre fukt än fur tack vare stängd cellstruktur Mer formstabilt än fur Mer böjbart än fur

Nackdelar:

Kan svettas stora mängder kåda Inte lika slitstarkt som fur De små och hårda kvistarna kan vara svåra att hyvla och slipa

Rekommenderad användning Förutom att det är ett idealiskt konstruktionsvirke (brädor, reglar och takstolar) går gran också utmärkt att använda för ytterpanel och andra ställen där regnvattnet lätt kan rinna av, t ex fasader på hus, garage, skjul, carport osv.

Hur tåligt är furugolv?

Furu – Furu är ett vanligt golvmaterial då det passar utmärkt att lacka och slipa eftersom träet är relativt mjukt. En nackdel med att det är ett mjukare träslag är att det lättare kan få märken och att smuts lättare kan tränga ned i golvspringorna. Massivt vitvaxat furugolv från Rappgo